Nyår, från plan till genomförande.

Redan innan julmaten har hunnit sjunka ner ordentligt, så börjar jag givetvis planera nyårsmaten. Helena fick ett infall och undrade om vi inte kunde äta lax. Så jag har nu sökt lite inspiration på rätter och tillbehör på internet. Nu är menyn klar. Vi bjöd även in svärmor och svärfar. Jag räknar med att skriva och sammanfatta året om någon vecka, eller så men nu, nu ska jag pusta ut.

Här är ursprungsrecepten som jag stulit mina ideer från: 

Räkvälkomst

Laxsida, ugnsstekt med godistäcke.

Vaniljmascarpone med vilda frukter

Mot det nya året --> och vidare!

Attribut för ett bra firande.

Lite ingredienser till "nyårs-Supé".

Jag bör inte rita offentligt, men ibland leker gubben.

Meny.

Avslutning på supén.

Svärmor var tyvärr för krasslig för att komma till oss på nyårs-

supé. Så jag packade mat och körde över till henne å svärfar.

Varmrätt på väg åt pensionärerna.

Årets sista dessert på väg åt "gamlingarna".

Årets sista förrätt. Räkvälkomst! Gene tunnbröd, 

majonäs, ägg, rödlök, räkor, sallad, citron och dill.

Varmrätten: ugnsgrillad laxsida med godistäcke (creme fraiche, 

citron och dill) pressad potatis och varm citronsås.

Ljuskrona?

Desserten blev vaniljmascarpone med vilda frukter,

 (ananas och melon).

Om det smakade? - Jodå, både mina och 

madame´s tallrikar var rensade på allt gott.

Gubben, lite i hatten...

Madame Helena nyfrisserad med vacker krona.

Ett riktigt bra slut och ett riktigt gott nytt år.

God fortsättning!

Julen har förflutit helt enligt planerna. - Bortsett från 2 saker. 1, svärmor är krasslig men kämpade sig ändå hit och var med på julaftonen. 2, Stefan och Linda hann inte tillfriskna från förkylningen innan julaftonen, så de stannade i Falkenberg. Mycket mat och god mat har inmundigats i familjens närvaro. På julaftonen var Helenas "flock" här. Igår (juldagen) så fikade Sanna, Helena, svärfar och jag. Idag har min (Peters), "flock" varit här på fika. Nu ska Helena och jag pusta lite och njuta av matrester och lite överblivet strögodis. Helena har varit trött stundtals, men ändå orkat att vara med på allt.

Dega lagom mycket i julhelgen...

Kanelbullar på gång.

Färdiga för ugnen.

Hittade ett nytt recept på "jul-kolakakor". Riktigt smaskigt!

Anna med sonen Jonatan.

Johan med sonen Thore och kusin Julia (Annas dotter).

Ida med sambon Alexander.

Joakim D, Joakim G (Annas man), Kerstin - barnens mamma, 

och i förgrunden Madame Helena.

Klart man ska sjunga och "dansa" lite...

Medan nästa barnbarn "jäses" i Annas mage - så

 gillar Jonatan att sitta på sitt blivande lillasyskon.

Mot jul --> och vidare!!!

Dan före - dan, före - dan, före...   -- > Att gå och vänta på något, som barnen t ex gör inför julen, (med all magi), är allt mellan fasa och förverkligande av drömmar. Vi närmar oss nu jul nummer 4 sedan Helenas diagnos blev ett faktum. På semestern 2018, när vi fick beskedet att Helena är på palliativ vård och aldrig kan bli bra/botad, så vågade vi knappast hoppas att få ytterligare en jul tillsammans. Att få närma sig jul nummer 4 tillsammans är i det perspektivet obeskrivligt. Vi har steg för steg kommit vidare och även framåt på vår resa. I år kommer Helenas flock samt hennes mamma å pappa att komma hit på julafton. Min flock kommer hit på "Annandagsfika" så vi blir inte så många per omgång, men ändå så kommer vi att träffa allihop. Just nu när jag skriver dessa inledande rader, så står Jansons frestelse i ugnen. Imorgon så är det skinkgrilljering och köttbullsrullning samt kokning. - Jo, du läste rätt. - Kokning av köttbullar! - Min saliga mor och mormor, som bägge var riktiga matmoror, vänder sig kanske ett varv i sina gravar, - men det är, för mig, revlutionerande att buljongkoka före stekning... Jag testade för en månad sedan att buljongkoka nyrullade köttbullar. - Supersmidigt och enkelt att göra - samt oerhört saftiga bullar.

Recept:

Rulla bullarna som vanligt med din egna mix av lök, mjölk/grädde, ströbröd, ägg och kryddor. Ta 2 buljongtärningar per liter vatten, (jag använder köttbuljong). Koka upp - låt den sedan sjuda. Ta några köttbullar och lägg i (max ett lager), endast sjuda - inte koka. Efter några minuter flyter bullarna upp - De är då klara. Sedan kan du lägga dom i kyl några dagar eller frysa dom - Eller steka dom direkt. Det är endast ytan som behöver lite färg - bullen är redan tillagad. Snabb hantering när folk sitter och väntar på  "-den go´a maten"...

---...---...---

Igår lyckades vi pricka av en av Helenas saker på "vill-listan". Hennes faster (nunnan: syster Birgitta), har stört sig, (tillsammans med Helena), att det är så få nattvardsgångar i Forserums kyrka. Helena har samtidigt svårt att sitta still under en hel "mässa". Därför löstes det med ett sk "sockenbud" igår. Vi åkte upp till Nässjö församlingshem. Där mötte en pensionerad präst upp och genomförde en fin cermoni där han välsignade vinet och brödet samt läste både ur Jesaja och en psalm, i ett mysigt andaktsrum, där bara Helena, prästen å jag var närvarande. Mycket uppskattat av Helena. - Idag så får hon betala priset för gårdagens utflykt, med hög värk. Helt klart är det värt en vilodag för att få själen tillfredställd. Jag fick dessutom träffa en gammal klasskamrat från gymnasiet, som jobbar som vaktmästare i Svenska kykan, Nässjö. - Vi träffades senast på skolavslutningen 1983.   "-Time flies"...

Ett STORT TACK till alla inblandade!

---...---...---

Idag gör jag sista dagen på arbetsträningen för detta året. 3 januari är det åter dags att ta på jobbkostymen. Då har jag förhoppningsvis smält julmaten och lekt med alla julklappar. Det är härligt att vara en del av det sociala arbetet mellan kommuninvånare och kommunen. Att sen även få "leka" med böcker är ju helt i linje med mina intressen.

Våra lurviga inneboende - Ja, hundarna alltså. Skapar lite "drama" genom att lill-flickan Idun (9 mån) har börjat löpa. Normalt så brukar en av de äldre, mer dominanta tikarna inleda flockens löp. - Men vår lilla kaxiga ungtik bestämmer att dra igång själv. - Så nu, mitt i julstöket har vi fått dela hundarna så att Skittles (hane) och Trissan (kastrerad tik) bor i köket, medan resten av flocken (fertila tikar) får vara i levnadsrummet.

Uppstigning - "före tuppen" (05.10). Jansons 

frestelse på gång. Medhjälparna Skittles 

och Trissan vill "bara" slicka skålar...

Jodå, det blev lite frestande Janson. Den lilla

är till "avsmakarkvällen" imorgon.

I fredags så tog jag min 3´dje covidspruta.

Nu hoppas vi att detta skitvirus går å dör!

Det är ju inte alltid man orkar vänta till jul med god mat.

Igår kväll, så lyste månen så intensivt, över grannens tak att jag

 var tvungen att kolla så det inte var ett nytt Jesusbarn, på gång.

Det är ju fullt tillräckligt med ett.

En riktigt god jul å ett gött nytt!

Fokusera på något helt fristående för att lätta av vardagsbördan?

 Idag är det mer möjligheter än problem som snurrar i huvudet. Nåväl, - de flesta möjligheter föds ju ur ett problem, men jag ska försöka fokusera på just möjligheter idag. 

Det finns massor av saker som har förändrats sedan Helena fick diagnosen och vi blev ett palliativt par. Det är ju faktiskt så sanningen ser ut: - Helena fick diagnosen men Vi är drabbade. - Ibland tror jag nästan att man lider nästan lika mycket av all skit man måste gå igenom, som närstående. Givetvis inte fysiskt, men känslomässigt. Inte heller kan man lasta av de jobbigaste sakerna utan bara vara delaktig och försöka stödja. Så vad det gäller själva cancern och behandlingar runt detta är vi klara med fördelningen. - Behandling för Helena och stödinsatserna leds av mig.

När Helena blev sämre hösten 2016, så hade hon många järn i elden. Inte minst inom boknäringen. Hon arbetade deltid på LBS (Ljud och BildSkolan) i Jönköping. Där skötte hon bl a skolbiblioteket. Dels så drev Helena och jag ett förlag "Duo Dito Förlag", samt sålde och gav ut böcker och skrivartjänster åt andra författare via "Bokeri". Mitt i allt detta skrev Helena på sin stora och oerhört lovande triologi. En "skönlitterär fantazy realistisk" bok (i tre delar). Den första delen heter Malström. Denna triologi handlar om 2 tvillingsystrar som blivit åtskillda, men de återförenas i 20-års åldern, när deras mormor dör. Ganska snart inser dom att de, tillsammans har krafter och förmågor utöver det "vanliga". Kopplingar finns i historien till andra mäktiga, kvinnliga tvillingpar, med asatro som gemensam nämnare. Helena orkar idag inte skriva, läsa eller hålla ihop alla trådar i detta manus, någon längre tid, så tyvärr ser det mörkt ut för ett superbt synopsis (ett utkast som sammanfattar viljan, struktur och innehåll i en kommande berättelse). Detta stör mig! Något av det bästa Helena skrivit och det riskerar att aldrig bli färdigt för andra att läsa... -- > Jag har därför många gånger försökt att övertala Helena att se på alternativ, vad gäller skrivandet - Så denna fina story kan komma ut på marknaden. Jag har erbjudit mig ett flertal gånger att skriva om hon läser in vad hon vill ha sagt. Hon tror dock att vi har för skilda språkbruk och skrivsätt. Vilket givetvis är sant. Senast i morse satt jag och försökte övertala Helena att ta hjälp av författare i vår närhet för att skriva klart denna berättelse. Som vanligt är inget klart men jag fick nog igång lite tankar hos madame Helena så nu ska jag leta efter lite olika texter på det externa minnet, så får vi se var vi landar. Har redan kollat upp några författarvänner som skriver i "rätt" genre. Lika bra att smida när järnet är varmt - eller åtminstone ljummet.

Helena fick "Storytel" av sina barn i födelsedags-

present den 16 augusti 2021. Hon har redan (läst)/

lyssnat till 133 böcker... 35 böcker/månad i snitt!

Djuriskt spårande. Tre rådjur, en katt och antagligen en räv,

 har sista dagarna promenixat i vår trädgård.

Om Helena inte börjar må dåligt på förmiddagen så ska

vi äta "julbords-lunch" på Forserums-krogen idag.

Dag för dag, ett litet steg framåt.

Ibland så kommer verkligheten och knackar på, - på min axel. Helena och jag har väldigt små klädkonton, vilket gör att när vi nu i "rea-tider" kan fynda lite, - då passar vi på. Så nu har det kommit toppar och underkläder till Helena från Cellbes. - Några tröjor och byxor från Sellpy (begagnade kläder) till mig och ett STORT paket till Helena från Sellpy. Tröjor, tunikor, väskor, sandaler till henne. Så nu är vi "dresserade"... 

Det som dock gjorde störst intryck och gav störst tankeverksamhet var en svart kostym och vit skjorta åt mig. Mina gamla "finkläder" verkar krympa när de hänger oanvända i garderoben... Min härlige ingifte farbror dog förra veckan och då blev både jag och Helena påminda om att det är bra att ha en "universal kostym" hängande bara: ut-i-fall-om. När vi packar upp våra nya/nygamla kläder så säger Helena när hon ser kostymen: "- Å, vad fin, den ska du ha på min begravning". Nu går det ju inte en enda dag utan att jag tänker på Helenas hälsa och försöker bedöma hennes tillstånd, dag för dag. Men ibland blir det än djupare tankar än så. Även om vi lever i den "pallitiva världen", dagligen så blir vissa saker än mer nära bland.

Vi knatar på dag för dag och ser fram emot att få Helenas flock samlad på jul. Sen ska vi försöka att få till något med min flock också. Helenas hälsa är enl läkaren stabil men vi märker en avtrappning på orkeskontot, samtidigt som hon är mer trött och mer å mer utmattad bara av att vara. Det viktiga är att vi vågar vara oss själva även om resan är oönskad, hemsk och dödlig. Som en av mina gamla favoritgrupper sjöng: 

"Dag för dag ett litet steg framåt, 

ser mig aldrig tillbaks eller neråt, 

för resan är snart över, 

det gäller att satsa allt, 

jag släpper aldrig taget, 

det är inget eller allt..." 

- Det är den kristna svenska gruppen, Edin/Ådahl. 1982 var jag i Upplands-Väsby hos mina sysslingar. Dom var aktiva i kyrkans ungdom och hade fixat biljetter till just Edin/Ådahl, (som jag aldrig hade hört talas om). Samtidigt som jag gillade musiken, harmonierna och texterna så var det ju dock lite pinsamt att gilla kristen rock när man som jag var en skittuff raggare... Men vad jag lyssnade på i smyg hemma - Det visste de andra motorburna ungdomarna föga om.

Jag knatar på med arbetsträningen och trivs väldigt bra på biblioteket/medborgarkontoret. Just samhällsupplysning är inom min sfär av kunnande. Det kan gälla allt från asylärende, arbetsansökning, ansökan om Svenskt medborgarskap, förmedling till konsumentvägledare, mm. Nästan varje dag får jag hjälpa en medmänniska med något, som dom själva har svårt för. Feels good!

Flamingon vägrar att flytta - Trots snön på höglandet.

Jobbar man på ett bibliotek och det gallras böcker så...

Vi säljer ut gallrade böcker - 3 st för 10:-

3 tomater på väg att rodna. - Odlar inte alla

tomater i levnads/vardagsrummet?

Julskyltning i Nässjö, 28 nov 2021.

 Idag passade vi på att göra: "2 flugor på smällen". Dels så besökte vi julskyltningen i Nässjö och rullade någon kilometer på Nässjös kullerstensgator. Sedan blev det lite handling på Almenäs köpstad. Därefter firade vi Helenas mellandotter, Sanna (Susanna) som fyller 30.995 år idag, (men 31 imorgon). Hon bor ju i Nässjö nu och då var det ju passande med lite kombinerat adventsfika och födelsedagsfika, efter julskyltningen. 

I övrigt är allt mer eller mindre som vanligt. Jag måste starta med medicin *(tabletter) för min diabetes typ II  som jag hitintills klarat att reglera med mat. Men nu är det slut ,- läkarbesök imorgon. Har dessutom höga blodtrycksvärden å mår "så där". - Har ju inte tid med att vara vek... Mycket man vill och borde göra, - väldigt lite som blir gjort. Jag har fått fram några stjärnor och adventsstakar, samt fått igång utebelysningen, så lite adventskänsla har vi iaf. 

Helenas barn har fördelat julmat och klappinköp - så i år blir det "knytkalasjul". Jag brukar ha väldigt svårt för att hålla igen och inte göra allt (och lite till), men ser detta året som ett led i min ödmjukhetsträning. Hörde att gamla hundar tydligen kan lära sig att sitta, - men jag är skeptisk...

Sanna å Helena på Stora torget, Nässjö.

Helena hemma hos Sanna, nyfikad och nöjd.

Morrondagens födelsebarn - Sanna,- började 

montera födelsedagspresenten direkt..

När vi kom hem igen så blev det fest! En av mina 

favvorätter: Köttbullar, bruna bönor och potatis.

Helena valde en av sina favvorätter: Risgrynsgröt.

Surgubben å Madame i Nässjö.

20 dagar på sträckbänken...

Dagens blogg blir delvis en fortsättning på bloggen från den 1 november:   https://ettfonstermothimlen.blogspot.com/2021/11/i-vantans-tider.html  

Jag skriver lite här efterhand som vi väntar på resultatet. 20 dagars väntan på vår ev framtid eller dödsdom. Jo det är faktiskt så illa det är. Hur f-n ska man kunna våga lita på att vi får en framtid tillsammans? 30 oktober är startdagen och resultatdagen den 19 november.

Helena fick ju kallelse till röntgen, (efter lite påstötningar) den 30 oktober. Redan då var anspänningen hög över tänkbara resultat och utfall. Hon är tröttare och tröttare över tid, samt har alltmer värk i olika delar av kroppen. Främst beror detta på att hennes skelett är så skört att hon skadar revben t ex, när hon hostar. Hennes bäcken är mer och mer instabilt. Så helt klart är det en "progress". Denna är dock väntad - men oönskad. Det vi hoppas på är att progressen, eller utvecklingen av sjukdomen, inte är så stor. 

---...---...---

Helena har hittills haft följande bromsmediciner: 

• 1 hormonbromsare (letrozol + ibrance). 16 aug 2018 - apr 2020.
• 2 receptorsstörare, (faslodex).  Apr 2020 - feb 2021
• 3 cellgift i tablettform, (capecitabine). Feb 2021 - maj 2021.
• 4 cellgift i droppform. Maj 2021 - aug 2021.
• 5 hormonbroms, (tamoxifen). Aug2021 - fortf. 

Man brukar säga att det finns 4 eller 5 steg med bromsmedicin vid just dessa cancersorter som Helena har. Om man då tittar på antal olika bromsmediciner som Helena nu har använt så är matematiken given, men otäck. Då de ofta (alltid) slutar verka efter ett tag så är hela detta skeéndet väntat, - tyvärr. Vi hoppas givetvis  på det för stunden aktuella bromsmedikamentet, men vet att inom en okänd tidsram är det "förkylt" även med detta. Utan att måla "hin håle" på dörren så är det jobbigt att vänta på det besked vi ska ta emot den 19 november hos onkologen i Jönköping. - Heaven or hell?

---...---...---

De 20 dagar vi vandrat och väntat sedan röntgen, kollat förjäves efter remissvar från röntgen på "1177.se", funderat och diskuterat, - är något jag inte unnar något människa. helena bad om att få se ALLT i anteckningarna på1177. Plötsligt så syns ingenting längre av det vesäntliga. Beror det på en ny läkare? Är det för att det är en STOR tillväxt? Det är som Ni kanske förstår inte en väntan som när ett barn väntar på tomten. Utan det är insatser som är de högsta möjliga. Spelar man rysk roulette så har man ju 1 kula i en revolver, men 5 tomma i revolvertrumman. Just nu är frågan om inte rysk roulette vore bättre än chanserna Helena har att medicinen fungerar eller att få ny bromsmedicin. Man inser att allvaret kryper på då 5 chanser av 6 känns som hyfsat goda odds...

---...---...---

Ett utdrag ur min almanacka:

30 okt - röntgen inför avstämning. Kaskad-kräks många gånger på kvällen. 

31 okt - kan bara äta lite yoghurt på hela dagen.

2 nov - ryggvärk vid bröstkota 10, - Jävla lång väntan...

4 nov - fortfarande stel, öm och svullen/spänd i bröstrygg. Inget på 1177 än.

5 nov - Helena vill inte kolla själv på 1177 då hon är "säker" på resultatet... Jag kommer kolla varje dag. utflykt t Jönköping/Huskvarna. H knäckte revben när hon skulle in i bilen efter Max-besök.

7 nov - fortf inget på 1177, - lååååång väntan!   Riktigt ont i revbenet!

11nov - prover H inför läkarbesök den 19´de.  Börjar få urinträngningar.

13 nov - Värre med urinen, har svårt att kissa + doftar skunk...

14 nov - fars dags fika. Ida&Alex + Johan å Thore här. Mysigt. H orkade "bara" 10 min. - Inget skrivet än på 1177.  Urinträngningar värre - H vill vänta med att söka t 19´de.

16 nov - Inget nytt på 1177. H kämpar på men är trött å har ont. 

17 nov - H tele med kurator på Ryhov, - Bra! Tror fan inte att vi kommer att få någon förvarning på 1177, innan besöket den 19´de... Något mindre trängningar, med urinen, - men luktar inte hallon!

18 nov - Mer å mer kramp å anspänning i lägre magtrakten men även mer å mer mot rygg också. Njurar? Urinblåsa? Ländkotor? Kvinnoavdelningen? Fortfarande inget på 1177.

19 nov - H sovit dåligt. - Dels anspänningen inför dagens besök och avstämning, dels värken i nedre nage/rygg. Packar med en "sova-borta-väska" + "medicinlåda, inkl insulin", bara uti-fall-om-att, då det finns chans att hon blir inlagd igen. Tog ett "morgon-urin-prov" så får vi se om läkaren vill kolla av det. Ganska så säker på att hon har urinvägs-infektion eller inflamation.

19 nov kl 10.45 - Avstämning med läkaren efter 3 månadrs behandling. 

• Ingen synlig tillväxt!
• Provsvar: blodvärden ok över hela linjen.
• Penicillin mot urinvägsinf.
• Östrogenbehandling startas med tabletter, för att söka motverka framtida besvär.
• Hon fick följa med hem och vi "firade" med en lunchpizza.

Det får bli ett glädjeskutt (endast visuellt) efter dagens möte.

Paprikaplantorna börjar sloka, 

precis som jag också har gjort över tid...

Några små bevis på min paprikaodling.

Fredagsutflykt.

Helena och jag hade ju bröllopsdag i onsdags (3/11). Det var inte läge då att göra nån utflykt. Idag är jag ledig från arbetsträningen, så då passade vi på. Då cancersjuka kan söka bidrag för peruk så blir det minst en ny frisyr per år. Helena fick nytt hår från "Garantiprodukter i Sundsvall" idag. Dom säljer och har många olika peruker. Så idag fick jag med en rödblond kvinna på utflykten. Trevligt med lite olika peruker så Helena kan klä sig och se ut som hon vill varje dag. - Att jag sen föredrar att hon är naturlig med inget hår eller bara lite stubb, (det är ju trots allt människan och inte håret - det hänger på), lyssnar hon inte alltid på... 

Vackra vyer över Vättern från Oset i Vättersnäs, Huskvarna.

Det var längesen vi käkade "snabbmat". Nu blev 

det en liten miniutflykt till Max i Jönköping.

Efter lite snabblunch blev det ett besök på Helenas favoritstrand

i Jönköpingsområdet: - Oset i Vättersnäs, Huskvarna.

Vy mot sandbankarna vid Elmia/Rosenlund. 

Vi köpte med varsin kaffe på Max, så vi fikade vid Vättern.

Helena i förgrunden med Norrängen, Huskvarna i bakgrunden.

Båthusen i Huskvarnaån vid oset är en idyll!

Lite Alla helgonna-fint hos mamma å pappa.

Även tänt och gravtäckt hos mormor och morfar.

 Madame lyckades fånga en fulgubbe på foto...