Idag är det mer möjligheter än problem som snurrar i huvudet. Nåväl, - de flesta möjligheter föds ju ur ett problem, men jag ska försöka fokusera på just möjligheter idag.
Det finns massor av saker som har förändrats sedan Helena fick diagnosen och vi blev ett palliativt par. Det är ju faktiskt så sanningen ser ut: - Helena fick diagnosen men Vi är drabbade. - Ibland tror jag nästan att man lider nästan lika mycket av all skit man måste gå igenom, som närstående. Givetvis inte fysiskt, men känslomässigt. Inte heller kan man lasta av de jobbigaste sakerna utan bara vara delaktig och försöka stödja. Så vad det gäller själva cancern och behandlingar runt detta är vi klara med fördelningen. - Behandling för Helena och stödinsatserna leds av mig.
När Helena blev sämre hösten 2016, så hade hon många järn i elden. Inte minst inom boknäringen. Hon arbetade deltid på LBS (Ljud och BildSkolan) i Jönköping. Där skötte hon bl a skolbiblioteket. Dels så drev Helena och jag ett förlag "Duo Dito Förlag", samt sålde och gav ut böcker och skrivartjänster åt andra författare via "Bokeri". Mitt i allt detta skrev Helena på sin stora och oerhört lovande triologi. En "skönlitterär fantazy realistisk" bok (i tre delar). Den första delen heter Malström. Denna triologi handlar om 2 tvillingsystrar som blivit åtskillda, men de återförenas i 20-års åldern, när deras mormor dör. Ganska snart inser dom att de, tillsammans har krafter och förmågor utöver det "vanliga". Kopplingar finns i historien till andra mäktiga, kvinnliga tvillingpar, med asatro som gemensam nämnare. Helena orkar idag inte skriva, läsa eller hålla ihop alla trådar i detta manus, någon längre tid, så tyvärr ser det mörkt ut för ett superbt synopsis (ett utkast som sammanfattar viljan, struktur och innehåll i en kommande berättelse). Detta stör mig! Något av det bästa Helena skrivit och det riskerar att aldrig bli färdigt för andra att läsa... -- > Jag har därför många gånger försökt att övertala Helena att se på alternativ, vad gäller skrivandet - Så denna fina story kan komma ut på marknaden. Jag har erbjudit mig ett flertal gånger att skriva om hon läser in vad hon vill ha sagt. Hon tror dock att vi har för skilda språkbruk och skrivsätt. Vilket givetvis är sant. Senast i morse satt jag och försökte övertala Helena att ta hjälp av författare i vår närhet för att skriva klart denna berättelse. Som vanligt är inget klart men jag fick nog igång lite tankar hos madame Helena så nu ska jag leta efter lite olika texter på det externa minnet, så får vi se var vi landar. Har redan kollat upp några författarvänner som skriver i "rätt" genre. Lika bra att smida när järnet är varmt - eller åtminstone ljummet.
Tack. Jo hopp är bra. Jullunchen blev av, så nu är vi mätta och nöjda. Hoppas en god jul åter!
SvaraRadera