Fullt ös!

 Livet snurrar fort ibland. Jag njuter faktiskt ofta mer av resan när det är fullt ös, - än när det går på tomgång. Sista veckan har varit helt sjuk, vad gäller snurr på saker och ting. - Jag blir väldigt trött, men går runt med ett leende på läpparna. 

•  Måndag var det besök av Karin som har Ellen Dellen - från Rim&ramskullen. Hon var intresserad av Jupiter eller Neptunus. Sedan kom Anita på kvällen och vi var ute och tränade Skittles och Alfons. 
• I tisdags var jag först hos samtalsterapeuten, sen kom Karin igen och betalade Jupiter. Hon kan däremot inte hämta honom förrän i mitten av augusti. Så jag blir med Jupiter några veckor extra. Sedan kom Anita med barnbarnet Sigge och en kompis till honom, som ville träffa valparna. 
• I onsdags kom min chef Karin och hennes särbo Per och fikade. 
• Torsdags ombesiktade jag Venus samt gav avmaskning av veterinär (norskt krav). Köparna är i Jönköping på camping nu. Husvagn i många mil... Hämtade utemöbler hos Ida, på Öxnehaga.Hon flyttar från marklägenheten till höghus på Österängen i Jönköping. Lämnade iväg Venus till norska ägarna. Kändes bra. Dom hade bra kemi!
• Fredag förmiddag åkte jag till Nässjö för att köpa nya glasögon. Anita kom och hämtade vinbär och krusbär. På kvällen blev det mat och livemusik på piren i Jönköping. Det var Ebba Green som lirade och Anita försökte hålla ordning på mig. (stackars henne)... God mat och trevligt sällskap. Musiken var live, vilket alltid är trevligt men det spretade ganska så mycket. - Även punk och progg kan spelas utan falska toner.
• Lördag idag och ska Ida flyttas. Det är ett rejält gäng som ska bära. - Jag och Saga (Oskars syster) ska ta emot och plocka in i nya lyan. På eftermiddagen kommer ev intressenter som vill titta på Neptunus, - sista lediga valpen i denna kull.

 Så just nu snurrar allt i full fart! Tisdag, nästa vecka blir det en tripp till Helenas faster, - Margareta som är nunna i Vadstena. På onsdag eller torsdag, nästa vecka ska jag ner till Stefan/Linda och lille Hampus. Så gubben sitter inte still så mycket. Hur ska jag nånsin mer hinna jobba?

Nu blommar det i trädgården.

Saxobönorna kommer fint.

Solrosorna har börjat sprida sin glädje.

Röda krusbär finns i mängd!

Lök, sallad, mangold och bönor i överflöd. 

Jag älskar att odla giftfritt på egna täppan.

Mangold, gul lök, multifärgade morötter och saxobönor.

Detta blev till en underbar primör-soppa.

Primörsoppan. Den enda fusket var att jag 

tillsatte lite paprika. Den egenodlade

 är inte klar att skörda än.

Fredags-live på Tullhuset, piren i Jönköping. 

Ebba Green lirade, trevlig stämning.

För er som bor i närheten av Forserum: - TESTA NORAS CAFE! 

Nyöppnat fik med helt underbara bakverk, med en stor portion 

kärlek i degarna. Öppet fredag å lördag! Baklavan var 100 bäst!

Nu är jag rustad för hösten! Ny fodrad korg inköpt.

Den gamla har använts av min mamma i många år,

sedan av mig, - men nu gav handtaget upp.

Fullt upp på semestern.

 Tur det inte är semester jämt. - Jag hinner ju knappt inte med allt... Jag vet inte vad det är för vitamininjektion jag har fått. Den fungerar i alla fall! I måndags så vilade jag mig genom hela dagen, efter att ha kört hårt med ombyggnationen hemma. Jag rensade bara ur 8 skåp i köket. Kontrollerade svampbeståndet, tvättade 3 maskiner och lagade mat till matlådor åt mig och Helenas mamma. Så såg min vilodag ut... 

Insåg nu att jag varit oerhört dålig på att fota sista dagarna... Så jag får beskriva med ord det som inte syns på bild. Lite O-instagram.

Har haft många funderingar om mig kontra kvinnorna jag haft förhållanden med genom livet. När jag nu är ofrivilligt ensam så vill jag ju hitta - vem Peter är idag. Ensam men med oerhört mycket erfarenhet i ryggsäcken. Så lite punkter från min skalle, mest för mig själv:

• Vill jag leva ensam resten av livet?  Nej! 
• Kan jag leva ensam resten av livet?  Ja!
• Är jag beredd att hoppa in i vilket förhållande som helst?  Nej!
• Krav på presumtiv partner: stark, rik på erfarenhet, rak och ärlig. Samtliga punkter är måsten!

---...---...---

I tisdags så fixade jag med hundarna innan jag åkte till Eksjö och träffade min klasskamrat från Ädelforstiden. Vi gick fritidsledarlinjen tillsammans. Sedan dess har Maria utbildat sig till journalist, skrivit bok och jobbar nu på Nifsarpsskolan. Typiskt mig att missa att mitt bankkort blivit spärrat av banken, efter ett schimningsförsök. Jag fick brev för en vecka sen, med ett nytt kort i. "- Jag tar tag i det sen", tänkte jag . utan att läsa brevet... När jag åker till apoteket i Eksjö, innan vår lunch så är mitt kort spärrat. - Jag hade några tjugor med mig, så kunde lösa ut mig. - Däremot så hade jag inga pengar till vår lunch. - Så stackars Maria fick inte bara stå ut med mig, - hon fick även betala för oss bägge... Stackars flicka. Vi bestämde att jag står för nästa lunch. Nu ska vi bara se till att det inte tar många år, tills den blir av. Vi tillbringade 2 år tillsammans 1987-89. Så mycket minnen och tid som förflutit sedan dess. Vi har nya erfarenheter som har format oss. - Ändå är det så underbart att när vi träffas efter MÅNGA år så känns det som om det bara är några månader sedan. Då är man riktiga kompisar. Jag tog faktiskt ett foto på Maria (med mat i munnen) som inte gör henne rättvisa, så det visar jag inte här.

Igår, (onsdag) så var jag och mitt ex Kerstin bjudna till vår dotter Idas pojkvän Oskar och hans föräldrar i Sandhem. Dom har ett mysigt trähus, där de har ett generationsboende. Vi gick husesyn och njöt av den härliga atmosfären och känslan med gamla kakelugnar, små språng, snickarglädje och knarrande trägolv - Wunderbäst! Det var första gången vi träffades och jag är ju ofta lite spänd och uppjagad, när man ska träffa nytt folk. Direkt när vi skakade tass, så slappnade jag av. Vanliga, genuint trevliga människor som är supersociala och inga krusiduller. Musiken flödade (Ac/Dc, Natiolalteatern, Joan Jett, mm), så det kändes som ett andra hem. Vi blev bjudna på pinsa (en trendig pizza, med lång jästid och annat mjöl) som förrätt. På den var det parmesan, gräddfil och rom samt mozzarella. Yummie! - Så smaskigt!  Sedan blev det grillade shortribs och  baconlindad sparris, grillad majs och sallad, klyftpotatis samt bea. Supersmaskens. Trevligt folk, god mat och en härlig sommarkväll i Sandhem! Så glad att jag trots min vanliga tvekan, tog steget och följde med. Det var kanon! - Största behållningen var dock min dotter Idas ögon som glittrade hela tiden. - Hon känner sig hemma där, vilket är ovärderligt för mig och mamma Kerstin, när vi ser att hon trivs och känner sig välkommen, som hon är.

Idag blir det lite akututryckning till Nässjö, då dotterns hund är krasslig. Fortsättning kommer i nästa blogg.

Marias bok om utbrändhet.

Lyckan är att hämta lök och potatis i egna odlingen.

3 busiga 8-veckorsvalpar. 

Mamma Alvina får inte ha sin pinne ifred.

Jupiter och Neptunus, bägge är till salu. 8 veckor

 och besiktade, vaccinerade och redo för utflytt.

Första semesterveckan avklarad.

 Första veckan utan arbetsträning så har jag satt sprätt på (nästan) hela fattigbidraget. Nu har det varit värt det, men oj vad pengar är lätta att omsätta i vill, måsten och bara lite till... 

Måsten fixas först, sedan bör och viktiga vill. Den hemska bara lite till är den jobbiga. Den busen smyger sig in när jag är på byggvaruhuset och viskar i mitt öra "visst vore det fint med panel i taket också" eller "det vore ju skönt med golvvärme i hela huset till vintern" eller i mataffären, "- där en entrecote ligger och ropar mitt namn".... 

Vill:

• 2 x "utemat": En Grand Chicken Meal, på Max. En hamburgertallrik på Forserumskrogen. 227:
• Öl, vin, skumpa och gin 800:-
• 2100: - i byggmaterial på Jem&Fix - Melaninskivor, bänkskiva och några reglar.
• 980:- Forserums järnhandel: borr, lim, eluttag, mm

Måsten:

• Vaccinering, chippning och veterinärbesiktning av valparna 2750:- 
• Matinköp 1400:-
• Medicin från Apotea 1970:-

Bör och bara lite till: har faktiskt fått stå tillbaka, just nu.

Är detta nödvändigt? Nä inte allt, men livet ska levas. Är det något jag har lärt mig av cancerresan med Helena, så är det just att: - Vänta inte med att leva. Som det gamla ordspråket säger: "Man får ingenting med sig när man dör". Visst borde jag säkert spara och placera de få kronorna som inte går till driften av boende och uppehälle, - men 3 av min 4 biologiska barn har det mycket bättre ekonomiskt, än vad jag har. Av mina bonusbarn har 2 av 3 det också betydligt bättre förspänt än jag nånsin kommer att ha det igen. Så att bygga om lite, - så jag trivs bättre i mitt hus, anser jag vara värt lite låga siffror på bankkontot. Sen kanske jag tar i lite med den förädlade drycken och maten, - men detta lager, räcker antagligen hela semestern. Gjorde slut på förra semesterns gin förra veckan.

I onsdags blev det lite vin och räkor. Toast skagen till förrätt, räksallad som huvudnummer och en ljuvlig dessert på "no bake cheesecake". Både vitt vin och skumpa smakade väl. Livsbejakande att njuta av en kväll med trevligt sällskap, (inte bara vin).

Det stora, tidsödande, arbetet har varit att bygga 4 nya underskåp som en förlängning av köket. Övriga skåp är från 1976 och jag hade några extra luckor. Dock hittade jag inga skåpstommar från 1970-talet, som matchade resten. Då fick jag den brillianta ideén att bygga egna skåpstommar. Nu är dom färdiga och luckorna hänger hyfsat på plats. - Det ska finjusteras, men det får sonen göra då min kropp inte är så glad i att ligga inuti ett skåp och försöka justera gångjärn. 2 nya uttag monterade över bänken och förberett för arbetsbelysning Jag ska ha en liten hylla över denna arbetsbänken, arbetsbelysningen ska monteras under denna. Det ska främst vara en förvaring av köksmaskiner i dessa underskåp. - Man kan ju även baka, knåda och dega på denna 2.3 meter långa bänk. - Så nu kan det bli STORA bullar i fortsättningen. 

Gjorde egna mangold-dolmar.

Godaste jag smakat på länge! Jag har fått en 

grym skörd av mangold i odlingsbädden.

Då måste man ju använda godsakerna.

Gul lök och mangold från egna odlingen.

Chili con carne, kokt sej med hollandaisesås,

kyckling-drumsticks. En produktiv lördagsmorgon.

Hittade luckor från 1976. Lite lim och fixande

så duger dom gott till köksförlängningen.

Jupiter kollar så jag sköter mig.

Lilla Peter i det stora byggvaruhuset...

Med stark vilja och vaselin får allt plats, (nästan).

Lite sorgligt att se den slitna väggen bakom gamla klädskåpet.

Sockel och skåpsbotten samt eluttag, färdigt.

Plugghål till styrtappar för skåpsgavlar.

Många timmar senare. - Att göra allt med handverktyg tar tid, 

- men är väldigt tillfredställande! Mina medhjälpare är valpen

Jupiter (8 veckor) och stora valpen Vilda (16 mån).

Ta-da! Skåp klara, bänkskiva på plats och nu

 startar nästa steg: målning och tapetsering.

Vila på semestern? "- Jag är skeptisk".

Klimatisen blommar, rosen/blomsterbönor, luktärtor och krasse.

Lite grönheter på altanen.

Solrosor, physalis, kålrabbi och små kvisttomater.

Mina gröna fingrar, har lyckats.

Mitt hus ser inte så fel ut med alla blommor.

"Gåvohörnet": frön och lökar jag fått av vänner.

Världens bästa Thore. 

En fotboll, Thore och en farfar,

 - då löser sig allt.

Mina 8-veckors valpar hos veterinären. 

Veterinären "råkade" tappa godis på golvet.

Planetkullen lät sig väl smaka.

Semesterstart!

 Det är sjukt att när man inte arbetar utan är "ofrivilligt ledig", så blir det inte lördag - hela veckan, som många tror. Det blir måndag varje dag! Det är alltså vardag, följt av vardag, följt av... I år har jag ju faktiskt en annan förutsättning än jag haft tidigare. Jag har ju arbetstränat i ett svep sedan förra semestern. - Alltså har jag semester. Vilken ynnest från myndigheterna att man trots en sliten gubbakropp kan få ha semester. Jag ska försöka njuta av tillvaron så mycket som möjligt. Igår startade jag med att laga 7 matlådor, till Helenas mamma och mig själv. Då kan jag leka med annat och bara värma i micron, när energin försvinner. Sedan hade jag besök av tidigare valpköpare från Norrköping och så handlade jag upp lite destillerad dryck, så man kan förgylla sommarkvällarna. Idag startade jag med lite ommöblering här hemma, sen blev det skogen för att kontrollera kantarellbeståndet. Korgen var tom både dit och hem, - men en rådjursfamilj sa hej, så det var helt klart värt en skogstur. Sedan har jag givetvis följt EM deltävlingen i rally, som går i Värmland, just nu. SVT play sänder via webben. Nu, efter lunch, har jag klippt gräset på hela tomten. 1200 kvadratmeter - pust å svett och stön --> satan så mycket yta man inte utnyttjar till vardags. Just nu ramlade jag ner framför datan medan jag fyller på vattenförrådet i gubben. Nu ska jag duscha, - vem fan orkar se (och känna doften av) en genomsvettig gubbe? - Jag klarar inte ens att se mig själv i spegeln!  

Orkar jag hålla det här tempot hela sommaren så blir det en av de mer aktiva semestrarna på många år. Det jag har planerat in är:

•  en tripp till Vadstena och hälsa på Helenas faster, 
• åka till Falkenberg och träffa mitt nya barnbarn, 
• ta en fika i Eksjö med en fd klasskamrat, 
• gå ut någon kväll i Jönköping och äta och lyssna på livemusik. 

Sedan hoppas jag att det kan bli lite trevligheter med vettigt folk i min omgivning. Utöver detta så ska jag pyssla med mycket smått, hemma - så jag får huset att bli mitt, igen. Det har blivit väldigt många provisorium när nöden har styrt över viljan. Nu ska jag metodiskt, steg för steg återta huset och skapa mitt framtida hem med vilja. Jag har börjat med sovrummet. Jag hade en ganska så klar bild men fick fråga min goda vän. - Hon tyckte lika som mig (utan att jag avslöjade mina ideér). Så nu blir det omtag, - som Helena sa. Jag retades alltid med henne om just "omtag", - det har man på gardiner, brukade jag säga, inte när det gäller en omstart. - Vilket alltid fick en rödlätt dalkulla att tända, ordentligt...

Valparna har nu fyllt 7 veckor och har vassa tänder, busar med allt, de hittar. Husses skor, gardiner, de vuxnas hundarnas leksaker och ben, mm, mm. Nästa vecka blir det vaccination och chipning samt veterinärbesiktning. - Sedan är de redo för nästa steg i livet. Som planen är nu blir Neptunus först att flytta. Venus stannar 2 veckor till och Jupiter väntar på sitt nya hem. Det är konstigt men många vill inte ha hanar. Jag har svårt att förstå detta. Förr hade vi bara hanar i flocken. De var alltid sugna på att jobba med klövjeväska på ryggen, eller spåra, köra att lydnadspass, lite agility, osv. Nu vill nästan alla ha en tik, istället. Nåväl - jag har fortfarande en riktigt fin, rastypisk hane till salu. Han är fullpälsad (powder puff) och härligt sugen på livet. Han gillar att vara en blandning av Houdini och Columbus. - Upptäcksfärder och utbrytsförsök för att se ALLT!

Idun kollar vad husse köpte i fredags i Nässjö. 

Rengöringsmedel, 5 kg jasminris, kaffekapslar, 

diskborstar, gin, vitt vin och skumpa. Håller jag

på att tappa allt? - Inget kött, inget godis...

Blev bjuden av chefen i torsdags på Forserumskrogen. Ryggbiff, 

potatisgratäng, ugnsstekta grönheter, champinjonsås och lite sallad.

Mormor och morfars gamla hörnskåp passade

bra in i sovrummet. Beställt av ett snickeri

 i Sigtuna när dom gifte sig.

Klädgarderoben är nu inne i sovrummet.

Stor, tung och väldigt modern, - funkar

ändå ihop med äldre inrede.

Snart färdigt. Möblerna är klara. Foto på Helenas faster

(nunnan, syster Birgitta), barn och barnbarn, är klart.

Jag gillar de gamla 80-tals reproduktionerna som är 

tryckta på masonite. Billigt men smakfullt.  Lite 

romantiskt, - utan att jag får sura uppstötningar.

Mycket ljus i söderfönstret. - Varde ljus å det lös så in i h-e... 

Nu är jag nöjd med mitt znarkutrymme.

Fr v: syskonen Vilda (Tiramisu) och Lukas (Raita).

Mormor Trissan i förgrunden. Lukas bor på 

Vikbolandet, utanför Norrköping.

Det blev ingen svamp idag - men en familj rådjur

 sa hej. Bock, hind och kid som gick tillsammans.

Fina Jupiter söker ett hem.

Husses fingrar är härliga att bita i, tycker valparna.

 Tänderna utvecklas, snabbt och det kliar.

Imorgon är det 5 år sedan cancerbeskedet.

Fortfarande sitter bilden av när Helena fick beskedet, av läkaren, att hon hade spridd cancer, fast på näthinnan. Att vara inställd på att äntligen få besked om att hon hade MS, så man kunde bromsa den, - men istället fick hon dödsdomen. Jag klistrar här in en repris av det första jag skrev i bokmanuset - "När tumören flyttade in":

Den 3/7 blev min fru uppringd av distriktsläkarmottagningen som undrade om vi kunde infinna oss om 1½ timme. Där vi stod i second-hand affären tittade vi på varandra. Vi tappade nog hakan bägge två för Helenas yngsta dotter som va med, bara stannade upp och tittade på oss som om vi både fått gröna huvuden. 3 arbetsdagar tidigare hade Helena genomgått en MR röntgen av skalle, kotpelare och bäcken pga sina Autoimmuna skador och sjukdomar. I bilen på väg till distriktsläkaren så snurrar det i huvudet på oss båda. Helena är orolig över att de hittat något i huvudet, då fria tankar och hennes starka driv är oerhört viktigt för henne. Vi enas om att det troligtvis är plack eller något annat som tyder på en långsam och lindrig MS, som pågått under många år, då hon haft skov av och till under många år. När vi kommer in så märks det att läkaren är starkt berörd. Denna läkare har jobbat väldigt enträget med att söka efter orsaken till Helenas sjukdomsbild som minst sagt är lurig. Efter de sedvanliga hälsningsfraserna så kommer bomben eller kanske bättre beskrivet kallduschen. “- Man hittade något som vi inte trodde vi skulle hitta. Man såg många ödem på bäcken och kotpelare”. Vi blir nog minst sagt tagna på sängen. Inte ens i vår vildaste fantasi kunde vi gissa att det skulle vara ett sådant besked vi skulle få. Läkaren beskriver att det med mycket stor sannolikhet är metastaser som man ser på skelettet. Läkaren som är oerhört grundlig och djuplodande i sin undersökning har redan pratat med specialistläkare inom cancerkirurgi och bett dom läsa av resultaten också. Hon pratar med oss och vi försöker förstå beskedet. Vi åker sen hemåt och bestämmer hur vi ska lägga upp det med information till våra barn och Helenas mamma och pappa samt hennes bror.

Plötsligt känns mina ömma knän, tryck över bröstet och värkande rygg som väldigt, väldigt små problem..

---...---...---

Där och då, (3 juli 2018) så hoppades vi att vi kunde få någon eller några månader tillsammans. Nu hittade man ju en effektiv bromsmedicin, som fungerade på hennes cancer, - så det blev 4 år och 71 dagar, innan sjukdomen tog hennes liv. Då Helena var en kämpe som bejakade livet så blev det mycket mer livskvalitet under dessa år, - än vad jag vågat hoppas på i mina vildaste drömmar. 

Mot slutet av Helenas liv så blev dock kampen för överlevnad, nästan "in absurdum". Jag som vandrat genom cancerresan, vid Helenas sida, har lärt mig så mycket om livet tack vare hennes synsätt och kampanda. Jag tänkte på det senast idag. Jag håller på och "städar bort" resterna av Helenas fysiska liv. givetvis inte allt, - men jag måste få mitt hem att vara mitt. - Inte Helenas som jag "lånar". Utan att ta i kan jag säga att det tar emot att packa hennes grejer och "städa" undan hennes personliga saker. 

Helenas döttrar har redan sorterat mycket av Helenas kläder. Jag har nu sammanställt nästa omgång för sortering av döttrarna. 13 peruker, hittade så här långt, - ska också sorteras och säljas / skänkas. Smycken samlade och redo för sortering av döttrarna. Släktmöbler ska flyttas / ev fördelas mellan barnen. 

Denna helgen har jag flyttat upp min enkelsäng *(som inköptes 2018 då Helena inte klarade vår nya dubbelsäng utan behövde en sjukhussäng med ortopedmadrass). Flyttat ner dubbelsängen, som endast användes i 3 månader, - innan Helenas kropp inte klarade av att ligga i den. Nu ska jag försöka hitta rätt med möblering och förvaring. Just nu är 90 % temporärt, - "vi ställer det här så länge"... Hur jag ska organisera och styra upp alla saker och möbler, det vet jag inte än, men jag har en bra bild av hur jag vill ha mitt sovrum, - så jag börjar där. Konka, flytta, släpa, pusta - repeat...

Mitt nya barnbarn, Hampus. Jag är (bonus)-

farfar till denna lilla sötunge. foto, S Simonsson.

På lördagsmorgon fixar man mat. - Då är kvällens kyckling 

färdig på 3 min i micron, när man blir sugen.

Yummie! Medelhavskyckling med potatis-

gratäng, sås och lite nyttigheter.

13 peruker funna. Nu ska Helenas döttrar 

sortera och sälja/skänka till behövande. Det

är skitsvårt att se vilken som kostade 16´000:- 

eller den billiga för 60:- "- Hårresande svårt"...

De tre 6-veckors musketörerna växer och blir finare och finare.

Nu har de lärt sig att klättra på väggarna i valplådan. Mamma 

Alvina kan hoppa i och ur, vid behov, Jag fixade ett kompost-

galler så de är kvar, när jag sover. Annars är dom tillsam-

mans med övriga flocken jämt. "Prisoners in paradise"