365 dagar med cancern i familjen.

Idag är det exakt ett år sedan vi fick det där samtalet vi så gärna hade varit utan. Efter många bilder på MR och skiktröntgen för utredning av MS så kom beskedet att det var spridd cancer med "multibla metastasansamlingar i skelettet. Främst var bäcken och kotpelare drabbat. Förvånansvärt nog så kan man leva med hjälp av bromsmedicin, både rikt, livfullt och länge. Så inte nog med en MS-diagnos, - det blev även en cancerdiagnos. Vi är glada att vi bor i ett Landsting som anser att dyra mediciner är värda sitt pris för den enskilde drabbade. Att det skiljer sig åt mellan olika Landsting är väldigt skrämmande. Så funderar du på att bli cancersjuk - kolla först vilken syn ditt Landsting har...

There´s ups and downs - but just stay on the track...

Berg- å - dalbanan som man åker som cancersjuk/närstående är unik. Få saker kan liknas vid denna resa. Hopp/förtvivlan, väntan/svårtolkade svar, biverkningar/fungerar behandlingen, sidoeffekter/hur mycket är det värt? Jodå frågor och funderingar har vi haft och genomlidit. För oss är varje behandlings omgång på 3-veckor en vinst - så länge den fungerar. Efter en vecka utan medicin är det avstämning då är det lite nervöst innan vi vet vad blodvärdena säger. Efter 3 st 3-veckors rundor är det dag för "the BIG one" Då är det Magnetröntgen (MR) och mer prover. Sen är det väldigt tyst i ca 1½ - 2 veckor innan vi får träffa Onkologläkaren och få besked på vad som hänt sen sist med metastaserna och även modertumören. Denna väntan är allt som oftast "Heaven or Hell". Än, så länge har vi haft tur och fått bra resultat av behandlingen så vi kan fortsätta leva. Visst har vi fått göra inskränkningar, planera inköpsresor bättre och vila oftare, men vi lever ändå tillsammans än. Nu känns det som att det gäller att fortsätta gå på denna slaka lina med små försiktiga steg.

Det som för Helena varit värst var att hon tvingades dra ut två av sina framtänder, - trots att inget syntes, inget kändes, men röntgen visade på inflammerade rötter. Om man börjar ge zometadropp (skelettstärkande) med någon inflammation i tänderna så finns det en risk för käkbensnekros. Vilket är en mycket allvarlig åkomma. Så grattis, - din cancertumör som sitter så djup in i ditt bröst att vi inte kan operera den gör att vi också ska dra ut två av dina framtänder...

Skelettstärkande Zometadropp får Helena 1 gång i månaden.

När vi satt hos distriktsläkaren 3 juli 2018 och fick beskedet att Helenas skelett var nerlusat med metastaser trodde jag inte att vi skulle planera att på årsdagen kunna åka in till sjukhuset och ta prover samt hälsa på ena dottern i Huskvarna på hemvägen, som ska följa med oss hem. Så dagen till ära ska vi leva och trivas med vårt hem, hus och få lite målningshjälp av dottern. Vi fortsätter leva och renovera vårt hem allteftersom vi orkar och vill. Livet efter cancerbeskedet är inte svart, slut eller grått. Det är fullt av möjligheter. Det gäller att anpassa och strukturera. Planera allt som kräver energi och är det så att något tar mycket energi - planera in en ledig dag att bara vila och vara på efteråt. Våga leva!

Den 3 nov 2006 sa vi JA till varandra. - Fortfarande är det JA!