Semester del 5. - Nu är det slut för denna gång.

 Jag är ju på ett nytt jobb. Ofta blir ju semestern första året lite "si-så-där"... Jag har dock fått en riktigt vettig semester, som blir i totalt 15 dagar med alla dagarna betalda (+ 3 dagar flexledighet = inarbetad tid med betalning). Då det fattades folk på "sommarfritids" (där vi slår samman 2 skolor och jobbar mycket ihop, för de barn som behöver tillsyn, när föräldrarna jobbar), så ställde jag upp. Så jag börjar med dessa 2 veckor jag redan har haft semester (v 27-28). Jobbar v 29 samt må + ti - v 30 (har inarbetad tid så är flexledig 3 dagar ons --> fre). Sedan blir det semester v 31 innan höstterminen drar igång. Så mina första 2 veckor slutar idag. Sedan blir det arbete i 7 dagar. - Sedan är det dags för avslutet på årets sommarsemester i 8 dagar.

Vädret har ju varit ganska så hyfsat på förmiddagarna. Medans eftermiddagarna har varit mindre roliga. I torsdags satt jag och pratade med sonen i telefon när det plötsligt springer förbi en STOR hjort utanför fönstret, - på min gräsmatta. Jag tror det var en kronhjortshind, men då hjortar modell större, inte är något av mina bättre ämnen låter jag det bara vara ett förslag (det var definitivt ingen hare)... Fredagen blev det sjukgymnastbesök i Nässjö. Sedan lite inköp av mat, dryck och redskap. Lördagen började jag fälla lite träd och stora grenar på min "djungel" på övre delen av fastigheten. - Givetvis kom regnet och hälsade på... Har spacklat och börjat slipa lite på allt som ska målas i köket. - Det går att fixa inne om regnet hälsar på.  Idag smög jag ut och hämtade lite svamp - klart att det kom en liten skur... I eftermiddag så blir det en liten mini-road-tripp, till Jönköping. Jag är bara följeslagare, vilket ska bli skoj att få vara. Nästan alltid har ju jag varit den som drivit och sökt framåt, med allt, genom livet. Nu blir det passagerarsätet och vara just en följeslagare. - Nyttig erfarenhet!

Mitt på en skogsväg fanns det många små ämnen.

Jag kommer på onsdag eller torsdag och hämtar er!

Trots lite regn så följde några svampar med hem.

(Jag är nog bättre på att ragga, än jag själv tror, 

- Åtminstone vad gäller svamp...)

Ser ofta tranor på de vattensjuka fälten runt

omkring i byn. Betydligt fler i år är vanligt.

It´s a long way... - But now I´ve started.

Torsdag, fredag och lördag har njutits av 2 öl/kväll. Insåg att 4 

av dessa, hade passerat bäst-före. Jag glömmer ju bort att

 dricka upp det som är inköpt. Udda öl till en udda Peter.

I fredags så blev jag sugen på att svulla ordentligt. Kyckling 

med paprikasås, grillade mexikanska grönheter med lite 

salsa på, pommes och en kryddig, turkisk tabbouleh.

Lagade lite matlådor till Helenas mamma. Regnbåge med räksås.

Lax med egenodlad, stuvad spenat samt lite kycklingkorv.

När man får hämta en 4 kiloslåda, med mediciner, bara till mig.

Då startar huvudet. - Är jag så sjuk att jag måste ta 22 

mediciner/dag? Är det egentligen friskt att leva på

mediciner i denna omfattningen?

Jag är nog inbillningsfrisk!

Camilla Bergmans fantastiska ord och bilder träffar

ofta väldigt rätt. - Sök på "Min värld av teckningar"

Semester del 4. - Nu gick det åt skogen...

 I måndags var det dags. Första "riktiga" insatsen för att låta skogens guld få ett nytt hem, här hos mig. Jodå, några kantareller och enstaka exemplar av blek taggsvamp, följde med mig hem. (- Tänk att jag har så lätt att ragga upp svamp medans att ragga upp kvinnor är helt omöjligt). Det blev 4.5 - 5 liter svamp, när det var rensat. Helt klart ok med tanke på hagelbyar, regnskurar och "hela havet stormar" med vädret... Jag var ute en dryg timme, - kom hem genomsur, - MEN med ett lass trevligheter i korgen. Måndagen startade annars med en helt onödig resa till apoteket i Nässjö. Helenas mamma var inne på sjukhuset i fredags. Då skrev dom  (enl henne) ut medicin. Jag trodde på detta men ingen medicin fanns. Dessutom så hade min fullmakt att hämta ut medicin åt henne, gått ut. Man har alltså på fullaste allvar byggt upp ett system där man endast skickar ett mail eller brev, till fullmaktgivaren (i detta fall, Helenas mamma) med info att fullmaktstiden, på 4 år är slut. Att skicka detta till en människa som inte kan hämta sin medicin själv, istället för att skicka detta till ombudet, (som med STOR sannolikhet), kan fixa en ny fullmakt, är bara så fel. Helenas mamma hade förr en mailadress, den har dock inte blivit använd sista åren, då hennes "kom ihåg" om datorer försvunnit. Alltså kan det mycket väl ligga i hennes inkorg. Fortfarande anser jag att man borde skicka info om fullmaktstidens slut till BÅDE fullmaktsgivaren och fullmaktsombudet/tagaren. Så nu står jag i ett läge, där jag försöker hjälpa henne att hämta medicin, som inte har skrivits ut. Jag får dessutom INTE hämta ut medicin (även om det fanns recept) pga att man hemlighåller för fullmaktstagaren att fullmaktstiden är slut. JAG HATAR BYRÅKRATI!!!!!!!!!  Efter denna start på dagen, så var jag ju tvungen att gå ut i skogen och hämta lite svamp.   På kvällen blev det en hemknåpad kantarellpizza med lite kyckling på, då började jag komma ner i varv igen.

Tisdag, så gjorde jag klart mina gäst-säng-platser. Nu har jag en 140-säng (för folk som är sams). 2 st 90-bäddar för folk som vill vara för sig själva. Dessutom är dessa sängplatser på övervåningen. Jag håller mig mer på jorden, eller åtminstone på bottenvåningen. Så man får vara i fred, om jag är för jobbig. Dessutom har jag 3 soffor, 3 extra madrasser och en 150 cm bred uppblåsbar-säng. Så 6 vettiga bäddplatser (sen finns det en i dubbelsängen, nere hos mig, men den är tydligen livsfarlig) + 3 x madrass på golv och 3 i  sofforna = 12 personer. Jag år nog starta en hostell eller B&B. Jag går ju mer och mer för att hålla igång gubben. Nedför har jag ju problem med atrosen i knät, men på slät mark eller lite uppför, så går det bättre och bättre. Hundarna började protestera när vi vandrat 7 km... 

Onsdag, då lagades det lite mat. Kalops och lite stekt fläskfilé. Givetvis kom lök och morot till kalopsen från egna odlingen, - även potatisen har tvingast fram i mina odlingslådor. Däremot så har jag inte odlat pastan jag kokte till fläskköttet. Det är ingen bra jordmån för pasta här... Efter lite matlådefix, så blev det en ny tur till skogen. Endast "pustigt" väder idag på förmiddagen. Gick även dagens första långpromenad med tikarna. Nu morrar åskan och regnet hälsar på igen. Sommar, med andra ord!

Lyckan när man hittar en hembakt limpa, man glömt bort.

Har legat och skämts i frysen sedan i april.

Tisdagskväll på semestern. Husse smakar av

lite vin, - så det inte dunstar bort, Vilda vaktar

gatan utanför, så ingen kommer och rövar bort

 oss. Alvina (vid väggen) slickar golvet...

Kroppkakor jag fick av Kerstin (barnens mamma)

i söndags, slank ner på tisdagen. Satan i gatan, 

vad det smakade bra! - Givetvis med 

hemknåpade lingon till!

En helt ensam "sov-kupé" med draperier om man vill vara

väldigt, "för sig själv". Obs! - inte stylat eller fixat

runt om ännu. Bara ordnat sängplatser.

Barnens gamla rum uppe. 1 x 140 + 1 st 90.

= 3 snarkare kan vila här.

Resultatet av plock, rens och förvällning.

6 burkar vintergodis!

Lite svamp råkade landa på måndagskvällens hemknåpade pizza.

Champinjoner, paprika och kyckling hjälpte till att lyfta smaken.

Före gräddning, - ser man svampen. Efteråt

känner man smaken av den.

Redo att rensa. Inte världens roligaste. Men älskar man att 

söka, plocka och äta svamp, - så ingår även rensningen.

Minns för ca 10 år sedan att vår vän, Desirée, reagerade

på att Helena vägrade rensa svamp. - Helenas regel var

att den som tog hem något, fick ordna detta. Nu har jag

ju samma lösning. Allt jag tar hem, köper, lagar eller

gör, - är ju alltid upp till mig då jag är allena.  Så 

Helena hade rätt, - åtminstone när man är singel.

Blöta byxor och regnkappa, - men svampen blev fångad!

Känslan när man ser de små gula finingarna.

30 meter från bilen hälsade första kantarellerna 

mig välkommen till skogen. I strålande sol.

Vädret ändrade sig, ganska så snart...

Måla, laga mat och filosofera.

 Ägnat helgen åt att måla hyllor och bröstpanel i köket. Jag är värdelös på att måla! Flashback till 1992 då vi skulle panela huset. Vi förmålade panelen innan jag spikade upp den. När jag var stolt och hade målat 25 plankor så hade Kerstin (barnens mamma och min dåvarande sambo), målat 42 medan min pappa hade gjort 60. Dessutom så var deras bättre målade än mina. Jag hade mest hällt ut färg på marken och på mig själv... Nu har jag tagit tag i köket, igen. Jag har nu målat 2-3 lager på all bröstpanel och hyllorna. Jag har använt min gamla begagnade panel, ännu en gång. Så det är bara stift till spikpistolen och färgen som kostar. - Helgens målning landar under 300:- - Ändå känns det som ett nyrenoverat kök, redan. Nästa steg blir målning av alla listvek, som ska bli vita. Sedan är det dags för panel i taket, som redan är inköpt, oljad och ligger och väntar på att få komma upp i taket. Tapet är inköpt och vill gärna hoppa upp på de tråkiga väggarna. Jag ska även köpa nytt golv. Jag har lurat mig själv. - Tänkte att golvet hade dålig kvalitet, som redan börjar skjuta upp/svälla i skarvarna. Insåg sedan att golvet las in när Helena kom hit påsken 2006. Jag, Helena och Johan satt på golvet och åt, innan det var klart. Vi hade ju träffats i skiftet januari/februari 2006. Givetvis lägger man då golv när jag har semester och hon har påsklov, (romantiske Peter)... Så 18 år med 13 valpkullar, familj med 7 barn och MÅNGA vuxna hundar, har detta golv fått utstå. Inte så dåligt för ett lågprislaminatgolv.

Sista veckan innan skolavslutningen, väntar. Jag kommer ju att fortsätta jobba på samma arbetsplats, men jag kommer inte att vara vikarie, utan anställd som lärare i fritidshem. Ser fram emot att jobba mer i samma barngrupp, än tidigare. Under våren har jag ju funkat mest som en "pool-arbetare", som hoppat mellan olika barngrupper. Inte för att jag har problem med att vara flexibel, men ser fram emot att få testa att planera och genomföra aktiviteter i en och samma grupp. Vilket jag kommer att gilla mest, på lång sikt, får vi återkomma till efter höstterminen. Underbart att veta att jag har jobb i höst!

Jag är säker på att Helena hade njutit av att huset blir mer och mer färdigt samt att jag har kommit igång och kan jobba 50%. Tyvärr så tog ju vårt liv flera vändningar där det var svårt att hitta energi till renoveringar. Detta berodde mestadels på mina eller hennes sjukdomar. Nu när jag har börjat jobba vidare med huset, så är det lite sorgligt att hon inte får uppleva det, den dagen det är färdigt. För henne var dock det absolut viktigaste att jag skulle fortsätta leva och gå vidare i livet. Med tanke på att jag både har ett nytt jobb och jobbar vidare med huset, så har jag väl lyckats, - så här långt.

I lördags förmiddag kom 70-talet på besök.

10 paprikahalvor, fyllda med nötfärs, ris 

och grönheter, blev resultatet. Bara 7 vikt-

väktar points / 2 halvor.  = 5 måltider.

Jag får äta 34 points/dag. så det är "smalmat".

I fredagskväll orkade jag inte fixa någon mat.

- Så det blev god köpemat. Grillat kyckling-

lår med chili/paprika potatissallad.

Jag hängde på låset idag och gjorde min

 "medborgerliga plikt". Klockan 08.15

var det definitivt ingen trängsel.

Nymålad bröstpanel av "målarmäster Kludd".

Tur att det ska upp nya tapeter och målas

lister samt nytt golv.

Mitt gamla timmerhus, byggt anno 1896, får 

visa upp en av timmerväggarna i köket.

Show must go on...

 Mina knän är ömma, svullna och i behov av en artros-operation. Jag kan få en operation ganska så snart efter att jag sagt: - NU! Jag röntgade knäna 2018. Då graderades min knäartros till det som är den näst högsta graden. Sedan dess har det blivit ganska så mycket sämre. Så nu borde jag göra något åt situationen. Dock är det flera olika saker som står för/emot på "gungbrädan".

+ Slippa värk

+ kunna röra mig mer

+ Bättre välbefinnande.

---------------///-----------------

- 8 veckors konvalescens efter operationen.

- Då jag inte har ett "tills vidare jobb". = 0 kronor in under denna tid.

- Man kan endast göra operationen 1 gång. Sedan är det kört. Ska jag kämpa några år till?

Så hur man än vänder sig så är ju rumpan bak... Sista veckorna har mitt högra knä börjat hoppa snett, så att knäleden hamnar vid sidan av skålen. Dett gör så ont så det svartnar för ögonen. Sista veckorna har detta skett  5 - 10 gånger/dag. Mitt vänstra knä hamnar "bara" snett 1-2 gånger i veckan. Så nu har jag gnällt klart för denna gång. - Förlåt, men det är inte alltid smidigt att heta Peter, då nästan allt strular för mig. Att ta ett beslut när själva orsaken hamnar i kölvattnet är inte lätt.

---...---...---

Idag har Anita och jag tagit tag i sommararbetet ordentligt. - Vi har varit ute i skogen och jagat kontroller. Kommunens orienteringsklubbar har gått samman och fixat en motionskarta över varje tätort. Där finns ett gäng med kontroller. Dessa sitter ute under sommaren. Så när andan faller på så tar man några kontroller. Både jag och Anita har ett förflutet i orienteringsklubben. Vi var bägge aktiva för 40-50 år sedan. Så idag har vi dammat av kunskaperna. Vi hittade alla kontroller vi sökte och kom dessutom hem igen efteråt. Vi hade med min Skittles och Anita tog med hans son Alfons, som bor hos henne. Dessa bägge testosteronstinna hanar har inte alltid dragit jämnt. - Bägge är ju avelshanar med egna revir. Idag funkade det dock helt ok, trots lite "bröstande" och morrande. När vi åter landade hos Anita så kröp det flera fästingar på hundarna. Så bägge fick låna duschen. Efter fika för oss 2-benta gick resan hem till övriga flocken igen för Skittles. - Tikarna i flocken tyckte att han luktade gott. - Både doft av Alfons (och Livia) samt nyduschad. 

---...---...---

ÄNTLIGEN är gatan asfalterad igen. Som vi har väntat. Man höll på en stor del av hösten med byte av VA-ledningar och breddning av trottoar. Sedan gick ett av företagen i konkurs. Så då blev det stopp tills kommunen gjorde en ny upphandling. Nu ligger asfalten både på trottoar och gata. Så nu bor jag åter i civilisationen inte i ett grustag/getto...

---...---...---

Jag har idag fått borra ännu ett nytt hål i bältet. Vågen går sakta nedåt men omfånget minskar snabbare. Midjemåttet har minskat med 12 cm. Då jag har bundit mycket vätska den sista tiden, - trots vätskedrivande, så är vikten svår att säga något om. Den studsar på 1-1.5 kg/dag. Jag har dock en positiv kurva på vikten, - ca 10 kg sedan nyår. Då stod dessutom vikten still i 2 månader. Så det går på rätt håll. Mycket grönsaker och frukt får ersätta det feta och översötade jag tidigare åt. "Bara" resten kvar... Har ju fortfarande målet på - 22 kg, till nyår att införliva. När sen facebookgruppen "köttkoma" hade en tävling som heter "hälsokampen" från nyår till midsommar. Så hängde jag på den. Jag tog då samma mål som till nyår = minus 22 kg. Tyvärr har jag inte orkat träna på gym, som planerat. Så jag har fått inse att mitt egna mål på 22 kg mindre till nyår, är det jag ska sikta på.

Suveränt bra sätt att få folk ur sofforna.

Ut i skogen och njut av naturen!

Dagens bästa! Anita och Skittles samt mina

svettiga fingrar som håller kartan.

I tisdags var det bara trottoaren kvar.

Den asfalterades i onsdags.

Efter många stunders funderande, så handlade jag

 i onsdags färg till bröstpanel i kök och rum.

"Bara" resten kvar...

Kvällsgodis för "den mindre modellen av Peter".

ÄNTLIGEN!

 Min goe son - Johan, sa för några dagar seda att "- Fan va ditt staket ser ut!" Han hade helt rätt. När jag och Kerstin (barnens mamma), tittade på huset i december 1989, så sa både jag och hon att - Steket måste vi måla, eller byta ut. Huset hade gröna eternitplattor och staketet var piss-grönt... Huset har jag ju panelat (2 ggr om). Först blev huset ljusgrått efter att jag panelat hela huset första gången. Sedan solgult. I samband med tillbygget bytte jag till ny panel på hela huset. När Helena och jag slagit ihop våra flockar med barn, så blev det falurött. Tyvärr så har jag inte kommit till att måla eller byta staketet på alla dessa år...

Idag på morgonen kom Johan med färg, penslar och sin egen arbetskraft. Vi startade på var sin sida och matade på. Kl 12 hade vi målat hela långsidan. Jag har ju 22 meter tomtgräns mot gatan. Färgen var slut och vi behövde fylla på lite energi. Så det blev en resa till Nässjö och inköp av mer färg, penslar och sedan fick MAX mätta våra magar. Väl hemma igen så målade vi sista 1½ metern på andra sidan uppfarten. Nu är allt klart! Dessutom tyckte Johan att min "fina" brevlåda hade gjort sitt. Jag fick den av mina föräldrar när min gamla sprängdes en påskafton för ca 25 år sedan. - Den var då redan begagnad efter några år hos dom. Så den har 30 - 35 års användande på sitt samvete. Helena brukade vilja köpa brevlåda, - men jag ansåg att de flesta var för dyra eller hade fel design. Idag blev det en ny. - Inte pga designen, - utan helt beroende på att det var omöjligt att skruva upp den gamla, solblekta, buckliga lådan igen. En tråkig (men ny) brevlåda är faktiskt bättre att ha, så länge, - tills dess att jag hittar min designfavorit. 

Bästa 1:a maj på MÅNGA år!

Efter dagens målningsarbete blev det bara lite planterande. Idag fick solrosor, kålrötter, chili och brytbönor hamna i jorden. Dessutom blev det vattnat, så nu håller vi tummar och tår för att det växer ordentligt. Jag är nu klar med ca 85 % av det som odlas på baksidan. Blommor och framsidans planteringar återstår. Imorgon ska jag handla växter så både mormor och morfars grav får något grönt Givetvis blir det även lite nytt och fräscht, på mamma och pappas grav. Helena ligger ju begravd i en minneslund så hon får se på blommorna hemma hos mig istället.

Min överkropp börjar laga sig igen efter att axeln pajat i lördags. Jag fick hjälp av en sjukgymnast att tejpa upp axeln, så jag inte frestar på trasiga ligament, i onödan. Han gjorde dessutom en tydlig demonstration om hur 30 kg mindre vikt på gubben, gör att påfrestningen på mina gnälliga knän minskar i förhållande till vikten. Mina knän förlorade nästan all värk när jag stod och lastade av 30 kg. Så nu är det "bara" att plocka bort 30 kg på gubbakroppen...

Slutresultat. Samma staket som tidigare, men det har fått 

ny färg för första gången på mer än 35 år. Observera

 att det sitter en ny brevlåda i äkta "plastic"...

Nu är det "bara" resten kvar...  Huset måste ju

 matcha staketet, - så nu måste jag fortsätta.

The "Hjälpsamma-Johan". Från idé till slutresultat.

Förvandlingen från piss-grönt till svart.

It´s a long way to go...  (kl 09.30).

Obs! Den ärvda gamla plåtlådan.

Jodå, gubben har lagat mat och fixat matlådor.

Här är det tisdagens fläskfilégryta.

Gjorde ett gäng med matlådor till Helenas mamma

 i tisdags morgon. 2 x fläskfilé gryta, Kalkon-Wallen-

bergare, kyckling nuggets och Vaggeryds korv.

Denna pärla kommer att bli till salu, - inom en snar framtid.

Fullservad Seat, med ny diff, kamrem, mm. En fullutrustad 

fin familjebil. Min vinröda Citrôen är inte till salu!

Vinter: - Vik hädan. - Låt våren blomstra!

Ta-da. Fått förlängt vikariat till och med den 14 juni på fritids. Jag är så nöjd med att min kropp håller ihop på det sätt som den faktiskt gör. Med tanke på alla skador och sjukdomar jag har eller har gått igenom så är det nästan på  ett mirakel att denna ärrade kropp fortfarande bär upp mig. Jag har ju sedan jag fick beslutet om sjukersättning på 50%, haft turen att få arbeta halvtid på ett härligt jobb. Nu får vi börja hålla tummarna för en fortsättning till hösten. Har jobbat sista veckan på fritids i förskoleklass. För er som är äldre, är det att jämföra med gamla tidens "Lekis". Man har mycket skolförberedande arbete som man lockar fram med pedagogik och lek. - Riktigt trevligt. Från och med måndag ska jag arbeta mestadels på fritids i klass 1. 

Den 18 april skulle min pappa ha fyllt 92 år. Har har ju varit borta i 20 år. Det är ganska så konstigt att en så stor del av mitt liv som jag hade tillsammans med Helena aldrig fick upplevas av mina föräldrar. Det finns så mycket man skulle vilja säga till många av dom som stått en nära, men nu är borta. Helena och jag fick ju faktiskt tid, när hon vandrade med cancern i över 4 år. Vi pratade och diskuterade mycket. Så vi var väldigt klara med allt. Min mamma dog ju ganska så snabbt efter att hon sökte hjälp. Från akuten och intaget, till kvinnoavdelningen. Allt som allt 12 dagar, - varav de 3 sista medvetslös. Min pappa dog ju i  en hjärtinfarkt, bara 16 dagar efter mamma. Så vad gäller mina föräldrar, saknar jag att vi inte fick det "sista samtalet".

I onsdags hade jag fått ett sms när jag kollade mobilen efter jobbet. "Kommer du förbi hos mig efter jobbet" - Det var från Annica, min jobbarkompis (som jag skjutsade till sjukhuset, i måndags). Givetvis tog jag en sväng förbi hennes hus, på hemvägen. Där hade hon laddat en kasse med godsaker, som tack för skjutsen. Det blev ingen billig resa för henne... Jag har ju väldigt svårt att ta emot tacksamhet, presenter och hjälp från vänner. Jag var dock riktigt duktig och protesterade inte. Utan sa tack och blev glad och väldigt tacksam.

På dagen i lördags hade vi kalas för mina barnbarn, Thore 6 år (fyller på onsdag 24/4) och Joel (som fyllde 2 år, i tisdags 16/4). Alla mina biologiska kidz och mina 4 barnbarn, var på plats i Norrboda i Nässjö. Jag hade hittat en arbetsbänk med plastverktyg till Thore. Joel fick en traktor med släp och ett verktygsbälte med plastverktyg och en liten hjälm. Har man chansen att få dom intresserade av att vara "fixare" och jobba lite med händerna så tar man ju den. Händighet är ingen tung sak att bära med sig. Det serverades hamburgare eller korv med bröd. Så alla var nöjda, - stor som liten. Anna hade knåpat ihop en wunderbar tårta. Tyvärr var jag tvungen att smita och hämta ett bord åt Sanna så smakade inte på den fina skapelsen. Men vet ju, sen tidigare, hur bra hennes tårtor brukar smaka.

I lördags kväll kom min goda vän hit och förgyllde veckoslutet. Jag gjorde färskpasta (tagliatelle) med laxröra i en örtig krämsås samt sallad. Till det drack vi lite vitt vin, som var kvar från förra helgens trivsamheter, hos henne. Till dessert blev det fräscha jordgubbar från Andalusien, Spanien med lite grädde. Givetvis blev det lite skumpa till "gubbarna". - Det gjorde inte ont denna gång heller. Hon hade bra idéer på hur jag kan komma vidare med min renovering/upp-piffning av mitt gamla hus. Så nu blev jag sugen på att börja bygga och måla. Tänk vad lite trevligt sällskap, god dryck och framtidsplaner för huset kan ge energi.

Panerad torsk med klyftisar, hollandaise och ärtor.

En av mina favoriträtter.

Billig nötfärs - då blir det mousaka (tv) och lasagnette (th).

4 lådor till Helenas mamma och 3 till STORA mig.

Fick fina "tack för skjutsen"- saker av min jobbar-

kompis. 1 kg nymald nötfärs, 5 skivor vild-

svinsbiff och en flaska rött sprattel. Jag 

kanske ska satsa på en taxikarriär?

Nyansad hårväxt, - uppe på huvudet. Snart 

är jag renhårig... Varning! Der börjar bli 

gråsprängt i tinningarna...

Både farmor Mia och mormor Kerstin

fick assistera i bil-lekandet med Joel

och Jonatan. Kusin Thores bilar 

är bäst. Foto: Ida D.

Thore och kusin Julia byggde koja av filtar, 

torkställning, mm. Foto: Ida D.

Thore hade önskat sig post-it-lappar i present. 

Hans önskan blev besvarad av faster Ida.

Jag hittade en "work-station" till Thore.

Det ska börjas i tid, - det som krokigt ska bli.

Mitt yngsta biologiska barnbarn, Joel, 

- fyllde 2 år i tisdags. Foto Anna G.

Ett 6-års ljus för Thore och ett 2-årsljus för Joel.

Klart kusiner delar tårta! Foto Jocke G.

Inte en helt vanlig tårta på ett 2 + 6-årskalas, eller?

När två maskin- och traktor-älskande barn fyller år,

 - så är temat givet. - Konstnär: Anna D.

4 kusiner som samtidigt är mina biologiska barnbarn samlade.

Fr v: Julia, Thore, Joel och Jonatan. (Anna är ju min dotter,

 - inte ett barnbarn). Foto Jocke G.

Paket, barn och barnbarn = en mysig lördag.

Jag vaknade tidigt i lördags morse. Istället för

att förbanna min O-sömn, startade jag med lite

fixande i huset. Putsade insidan på köksföntren,

skar bort 25 cm av fönsterplasten, - så jag får 

mer utsikt och ljusinsläpp, (utsidan ska putsas

 när det inte är minusgrader). Sedan blev det

 sanering av kökssoffan.

Kvällsbesök av en "prinsessa", som hade med

en grönsak till mina nyputsade fönster.

Får man besök av en galant dam på lördags-

kvällen så äter man färsk bandpasta (tagliatelle) 

med laxröra. Till dessert blev det spanska jord-

gubbar med en liten klick grädde och lite bubbel.

Vårkänsla på ett bild. Det går bra nu...