Förlåt för bloggbombning men ibland så snurrar ju allt fort och mycket positivt händer. Så här kommer en ny blogg - REDAN! Sammanfattning: Träd, mat. fest, livemusik, barn, barnbarn och hundar.
Ibland blir saker inte som planerat. Jag har ju en åkomma som heter: TIDSOPTIMIST! Jag tror ofta att jag kan hinna och orka hur mycket som helst. Igår var en typisk sådan dag --> Men jäv-ligt bra ändå! Jag hade planerat att träffa Johan och Thore på morgonen, åka till Nässjö och handla, träffa Sanna på en lunch, hem och vila. Sedan gå till Anita och ladda inför krogkvällen i Jönköping. Det blev mer tid på varje ställe, - men fortfarande värt varje sekund.
Johan och barnbarnet Thore skulle komma och hälsa på farfar, vilket givetvis står högt på trevliga listan. Johan konstaterade att jag jobbat på hårt med att rensa bort sly och gamla mossiga fruktträd. Så han ville givetvis såga lite han också... (pappas pojk. - Klart han vill hjälpa till). Så snart börjar vi såga ner STORA körsbärsträd som endast ger fåglarna körsbär. Alla grenar under 5 meter är döda, eller åtminstone fria från körsbär. Så tack och adjö till dessa skuggiga monster. Dom var ju ordentligt stora, redan när vi köpte huset 1989, dessutom så har dom förtsatt att växa...
Jag hade ju dessutom planerat in en lunch med Sanna i Nässjö. Vi skulle testa de nya restaurangerna på Sörängens köpcenter. Jönköingsrestaurangerna: Alcamo (pizza/kebab), Bada bing (hamburgare) och Beirut street (Libanesisk mat) har gjort gemensam sak och satsar nu även på Nässjö. Tyvärr var det packat med folk, så vi som ville sitta länge och prata i lugn och ro, fick satsa på en annan restaurang. Vi bestämde att vi istället skulle ta lite grekiskt på Akropolis. Dock så brann min ADHD-hjärna av och jag sa till Sanna, (när vi parkerade på södra torget) att torg-grillen där har grymma tunnbrödsrullar. Han använder ju bara Nässjö Charks korvar som har hög kötthalt och en god smak. Så Sanna bytte fokus från Akropolis (på andra sidan gatan), till "korv-mojjen" jämte bilen. Detta var inte mitt förslag, men har man taskig impulskontroll så läcker käften ibland... Dessutom så var det sista öppetdagen innan semestern för honom. Så givetvis hade han inte köpt in så många tunnbröd, - tyvärr hade nog fler resonerat likadant innan oss (att passa på att ta en tunnbrödsrulle innan semesterstängningen). Tunnbröden slut men resten av hans meny fanns. Så vi stannade och käkade hamburgertallrik där. - Det funkade det också. Sedan handlade jag och Sanna lite. Jag handlade till Helenas mamma också. Så när jag lämnat av Sanna och åkt åter till världsmetropolen, åkte jag hem till Helenas mamma med hennes matvaror. Sedan hem och rastning av hundarna, inpack av mina varor, rakning, dusch, invägning, packning av "färdkost" eller om sanningen ska fram "färddryck" (chardonney), till den LÅNGA tågresan (20 min) och hämtning av en solros till kvällens värdinna. Sedan var det avfärd med apostlahästarna till Anita.
Hon hade gjort en helt underbar vegetarisk paj med feta, soltorkade tomater och spenat. - Helt i min smak. Dessutom lite spännande pinjenötter uppepå. Yummie!!! Smakade så bäst med några glas vin. - När vi hade ätit skulle vi gå ut i hennes utesoffa och "tvinga i oss" lite mer vin. - Då öpnnade sig himlen.- Bara att plocka in dynorna och flytta in vinglasen, (- innan det blev för utspätt, för att dricka). ps, - vi hann! Vinet var fortfarande drickbart. ds. Sedan ner till stationen för en 20 minuters tågresa till "La stada" - Även kallat Jönköping. Vi började med att spana in vad som hände på Piren. Vilket var -- Ingenting! - Väldigt lite folk, extremt lugnt och jag vet om pensionärsbostäder med mer ös, i... Så vi passerade norra strandgatan och hamnade på Twin city. Där spalade Calles kompband. Ny bekantskap för oss men trevligt med livemusik. Dom hade bra röster och var bra musiker. Lite minus för kombinationen av låtar. Helhetsbetyg för bandet en 7½ poängare. Så det är klart godkänt men inte i topp. Anita är ju glad i att dansa och tro det eller ej, men hon lyckades få upp mig framför scenen också. Om jag nu kommer ihåg rätt så: - Senast jag dansade var i Kalmar på ett disco på Baronen, påskhelgen 2006, då Helena och jag var ute på lite minisemester. Bra jobbat Anita. - Häll i en gubbe sprattelvatten och han t o m dansar igen efter "bara" 18 år ...
Johan frågade när han skulle komma idag (lördag) och börja såga ner nästa stora träd. Det blev vid 9. Nu är det dubbelstammade körsbärsträdet vid komposten ett minne blott. - Satan va mycket grenar och ris det blir efteråt. 40-50 cm tjocka stammar är inte helt smidigt att ta ner med en tigersåg. - Tur att både jag och Johan är envisa. Nu ska jag "bara" ta ner övervuxen sly och ansa det andra körsbärsträdet. Först ska jag röja det som nu har tagits ner. Det lär ta några dagar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar