

Idag börjar ett nytt kapitel i boken om gubben-Peter. Efter att ha varit eftertraktad arbetskraft genom hela livet, så förändrades allt när min kropp var alltför utsliten för vidare fysiskt slit. Efter att jag i januari 2020 började arbetsträna på Coop i byhålan, så trodde jag i min enfald att jag lätt skulle få ett nytt jobb, när jag visar upp att jag fortfarande kan jobba 50% fullt ut, i ett mindre fysiskt påfrestande jobb. Efter ett avbrott när covid-19 gjorde att jag blev hemförlovad en period, så blev det istället arbetsträning på biblioteket i byn. Det har varit 2 bra år bland böcker, besökare, medborgarärenden, mm. Idag är första dagen som sjukskriven på 100% igen. Det är precis det här jag försökt att undvika. Jag har följt precis allt som försäkringskassan och arbetsförmedlingen har sagt. - Ändå sitter jag nu här idag och kan bara konstatera faktum. Varför ska det vara så omöjligt att få jobba eller arbetsträna på 50%? Jag har varken hotat folk, stulit deras pengar eller bedrivet otukt med någon. - Har dessutom utdrag från polisens belastningsregister, som visar att jag inte ens finns med där... #utvisad
Igår så var Anita och jag på en konsert i Malmbäck med Jon Pettersson, Frank Ådahl och gruppen Folk. Jon är ju en "bya-son" och välkänd profil i Forserum. Frank Ådahl är en sångare av rang, och har varit med i bl a den välkända gruppen Edin/Ådahl. En flukt i backspegeln till 1983. Jag mormor samt mamman och pappa åkte till mammas kusin i Upplands Väsby. - Där följde jag med mina sysslingar (Kajsa och Titti) på konsert. När vi kom fram så visar det sig att det var kyrkans ungdom som arrangerade, (jag var ju en superhäftig rockare, så blev ju lite tveksam, när ordet kyrka nämndes). Det var Edin/Ådahl som spelade och hade med alla låtar från skivan "Maktfaktor". Den enda sammanfattningen jag kan ge är att jag föll pladask! - Dom var så samspelta, körade varandra och hade en mening med sin musik. När vi åter kom hem från Uppland så åkte jag in till Jönköping i min häftiga Chevrolet, och handlade LP´n "Maktfaktor". Än idag kan jag alla texter utantill och spelar ofta dom på gitarren. Nåväl åter till söndagskvällen i Malmbäck: - Jag hade höga förväntningar, men dom t o m överskreds av dessa duktiga musiker/sångare. Bandet och kören var också riktigt bra. Jag kunde inte hålla tyst utan sjöng med i "Bättre och bättre". - Enda problemet var att jag blev så spelsugen så det rykte i fingrarna på gubben. I morse så var jag tvungen att ta fram gitarren och spela lite gammal Edin/Ådahl. Tack och bock för friplåtarna! När ni har chansen - gå och lyssna, njut och sjung med i dessa jordnära människors härliga musik. Helena hade älskat både musik och budskap.
Jag har bestämt mig för att försöka hålla lågan, (med arbete) vid liv. Så jag ska varje dag pyssla och bygga lite hemma. Idag får det dock bli lite mjukstart då ryggen antagligen gick av när jag sov några minuter i natt... Imorgon finns det dock inga ursäkter. Jag har 3 olika utrymmen som ska tas tag i:
Idag har jag fått det definitiva beskedet att min tid på biblioteket/medborgarkontoret, i byn, är slut. Det har varit 2 bra år med många kundkontakter, ombyggnation och fördjupning i böckernas värld. Under Helenas sista tid var det ovärderligt att jag kunde arbetsträna nära hemmet. Ni som följer bloggen vet att det inte kommer som en chock att jag måste vidare i arbetslivet. Min förhoppning är att hitta ett arbete som min kropp orkar med på 50% och att jag sen beviljas sjukersättning med 50%. Då har jag möjligheten att klara av ekonomin och min kropp har chansen att "överleva" fram till pensionen.
Jag har sökt arbete i veckan, men vet inte om jag är på 786´te plats eller bland de 10 mest aktuella. De få lediga arbeten som accepterar en snart 59-årig gubbe med 50% arbetskraft, är väldigt få! Från och med måndag ska jag söka jobb på heltid. Om jag inte hittar något på 3-4 veckor så ska jag brottas med en jobbcoach, istället. Så jag är minst sagt motiverad till att hitta något själv.
Så har du något arbete där jag kan använda huvudet istället för den slitna kroppen, - slå till! Inte bara får du se vackra mig, utan du får även känna doften av mig! Med tanke på att jag gillar ärtsoppa och kål - så doftar det om gubbe! Jag är hopplöst trogen min arbetsplats och det är hopplöst att få väck mig, (speciellt om jag somnat). Jag är dessutom väldigt snäll när jag sover, - och mot hundar. Jag kan klä på mig mina kläder själv och om jag får tid på mig så kan jag dessutom knyta skorna, - inte bra men hjälpligt. Jag lagar min mat och äter själv, (bara se på omfånget av gubben) men behöver ibland få bjuda andra på mat. Jag är dessutom rumsren!
Skämt och sido, så har jag stor chans att få med en ordentlig slabba med lönebidrag. Detta uttalat av min handläggare på arbetsförmedlingen. Det är konstiga tider där man efter snart 23 år på samma arbete inte är välkommen på grund av skador på kroppen. Idag har jag inte någon större chans att få ett adminstrativt jobb, trots högskoleexamen. Mot nya äventyr!
Pga hög värknivå så har gubben setat eller legat och vilat, nästan hela veckan. Så här händer inte speciellt mycket. Vi kan ju hävda att jag laddar upp mig inför framtiden, - det låter ju bra! Har iaf klarat av att sköta arbetsträningen. - så jag är kanske inte lika värdelös, som man känner sig när benen vägrar funka. Har tid i slutet av oktober, hos läkaren, för helkoll av min slitna lekamen. Låt mig säga så här: Huvudet och tatueringarna vill jag ha kvar. - Resten vore bäst att byta ut. Det är idag 32 dagar sedan mötet med försäkringskassan och arbetsförmedlingen då allt skulle skyndas på med mitt kommande arbete. Har fått ett samtal (för 3 veckor sedan) om att de fortfarande inte fått tag i rätt personer. Sedan dess har allt varit tyst. Jobbigt att inte veta, men jag får ju vara kvar på biblioteket, tills dess det kommer annat besked.
Har fortfarande ett leende på läpparna när jag kör min Citroen. Väldigt udda bil på många sätt, - men den funkar perfekt för mina behov. Nu vet jag dessutom att man kan få in en diskmaskin i bagaget. Min gamla disko-maskin slutade i total strejk för en dryg månad sedan. - För 2 veckor sedan fick jag sonens lätt begagnade maskin. Den orkade med 2 diskar, sedan var det strejk igen... Nu inhandlade jag en ny och nu förväntar jag mig skinande rent resultat.
I övrigt så har jag bara lagat mängder med mat. 11 lunchlådor till Helenas mamma. 8 till mig. I kommande vecka så blir det antagligen lite svamphämtning innan älgarna jagar jägarna, i skogen. Ska klippa av gräset en gång till innan vinterträdan. - Då blir det bättre startläge för nästa grässäsong. Har bara några lökar, persiljerot, psysalis och tomater kvar att skörda. - Jag frestar lyckan lite med att försöka få allt färdigt, trots att hösten knackar på dörren.