Alla sagor har ett slut.

 Idag har jag fått det definitiva beskedet att min tid på biblioteket/medborgarkontoret, i byn, är slut. Det har varit 2 bra år med många kundkontakter, ombyggnation och fördjupning i böckernas värld. Under Helenas sista tid var det ovärderligt att jag kunde arbetsträna nära hemmet. Ni som följer bloggen vet att det inte kommer som en chock att jag måste vidare i arbetslivet. Min förhoppning är att hitta ett arbete som min kropp orkar med på 50% och att jag sen beviljas sjukersättning med 50%. Då har jag möjligheten att klara av ekonomin och min kropp har chansen att "överleva" fram till pensionen. 

Jag har sökt arbete i veckan, men vet inte om jag är på 786´te plats eller bland de 10 mest aktuella. De få lediga arbeten som accepterar en snart 59-årig gubbe med 50% arbetskraft, är väldigt få! Från och med måndag ska jag söka jobb på heltid. Om jag inte hittar något på 3-4 veckor så ska jag brottas med en jobbcoach, istället. Så jag är minst sagt motiverad till att hitta något själv. 

Så har du något arbete där jag kan använda huvudet istället för den slitna kroppen, - slå till! Inte bara får du se vackra mig, utan du får även känna doften av mig! Med tanke på att jag gillar ärtsoppa och kål - så doftar det om gubbe! Jag är hopplöst trogen min arbetsplats och det är hopplöst att få väck mig, (speciellt om jag somnat). Jag är dessutom väldigt snäll när jag sover, - och mot hundar. Jag kan klä på mig mina kläder själv och om jag får tid på mig så kan jag dessutom knyta skorna, - inte bra men hjälpligt. Jag lagar min mat och äter själv, (bara se på omfånget av gubben) men behöver ibland få bjuda andra på mat. Jag är dessutom rumsren!

Skämt och sido, så har jag stor chans att få med en ordentlig slabba med lönebidrag. Detta uttalat av min handläggare på arbetsförmedlingen. Det är konstiga tider där man efter snart 23 år på samma arbete inte är välkommen på grund av skador på kroppen. Idag har jag inte någon större chans att få ett adminstrativt jobb, trots högskoleexamen. Mot nya äventyr!

Stulen på nätet. - Tänk om det vore så smidigt...

Alla fikastunder på arbetsträningen

kommer att vara fina minnen.

"The Karin", mobilfotograf, biblioteksansvarig

och en god vän, med stort hjärta.