Celler med gift i?

 Sitter just nu (kl 22.30 den 22 februari - 22) och inser att om ca 15 timmar ska vi få besked om onkologläkarnas bedömning ang Helenas framtida behandling. Vi har läst i journalen, tid efter annan. Vi har sökt på google. Helena har frågat i olika cancerpatientsforum. Jag har läst på olika läkarskifter om just det läget Helenas cancer är i just nu. Jag gjorde dessutom en liten "fuling". När SSiH (Specialist-Sjukvård-i-Hemmet) var på besök i torsdags frågade jag: 

    "- Har jag fattat något fel, då onkologläkarna i journalen pratar om brytpunktssamtal och avslut, trots att hormonblockaden Helena tar verkar ha bromsat metastasspridning i organen, (mer än vad som tidigare spridits). Det är ju primärt bara en kraftig metastasering i skelettet som har acclererat". 

- Både läkaren, läkareleven, sjuksköterskan och hemsjukvårdssköterskan visste mer än de sa. - Tystnad kan vara väldigt talande...

09.00 23/2.   4 timmar kvar. Inte sovit många minuter i natt, då tankarna stökar ordentligt. Givetvis ska jag göra annat samtidigt också. T ex: - Skrota 2 gamla bilar som blivit stående. Fixa badrummet nere då Helena börjar få riktigt svårt att ta sig upp i trappan, (ner kommer man ju alltid, som piloten sa...) Laga några småfel på Chryslern. Så att fokusera på en sak - oavsett hur viktig den må vara - det är ju inte Peter den Fetes, melodi.

Klockan 13.00 - Läkaravstämning. Lite mer hoppfullt än jag och Helena vågade hoppas. Från imorgon blir det en ny sorts cellgifter. Det är en grundbehandling med tabletter. En tas dagligen och en som tas 1 - 3 gånger per vecka. Om detta funkar så är vi hoppfulla att kanske kunna få en sommar ihop ytterligare. Om detta inte funkar med att bromsa metastasspridningen, eller att kroppen inte tål detta gift, så är det mycket tveksamt om det finns något annat Helenas sargade kropp tål. Vi ser detta som sista chansen. - Vi är just nu utmattade av anspänningen men glada att vi får hoppas på en ny medicin, ännu en gång.

Jodå! - Bra besked (hoppas vi), 

då äts det givetvis burgare på hemvägen...