Ibland händer det saker som inte borde vara rimliga. Så nu funderar jag så det knakar, (inte bara från gubbakroppen) utan även från tankeavdelningen idag. Jag handlade hem en 3 liters färgpyts med grå färg som jag ska ha på blivande bröstpanel i levnadsrummet. Jag var tveksam då jag egentligen önskade en något mörkare, varmare grå färg än den jag hittade. Men som fattig Snålänning är ju priset alltför ofta avgörande... Jag vet att Helena hade varit igång minst en vecka med jämförelser, för att hitta den exakta nyansen. I sanningens namn så hade hon dessutom rätt (nästan jämt).
När jag hade släppt ut hundarna i rasthagen efter deras morgonmål, så smäller det till i inre hallen. Där ligger 5 färgburkar på golvet, men det är bara den nyinköpta som locket har öppnat sig på. - Nåväl 2-3 liter färg på en plastmatta försvinner inte av sig självt, det är en hel del... Så jag tar en spackelspade och börjar ösa tillbaka färgen från det numera grå golvet. Jag svär och spottar, fräser och är irriterad, för hur jag än håller på så verkar det finnas oerhört mycket kvar. - Då inser jag att färgburken (av plast) har ett ordentligt hål i botten. Så på med locket vänd burken upp och ner och fånga så mycket som möjligt i den förbenade plastburken. Sedan torka med hushållspapper. Svabben fram med varmaste möjliga vatten. svabba, svabba, torka - repeat! Till slut ser jag den ursprungliga plastmattan igen.
Så nu är min fråga: - Vad beror det på att en stapel med 5 färgburkar plötsligt välter?
- Det är Helena som ovanifrån säger att jag ska välja rätt nyans, oavsett pris.
- Min kroppshydda är så stor att färgburkarna blir rädda.
- Kommunens grävande, vibrovältande och fyllande på gatan, skakar hela huset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar