15-årig bröllopsdag - då får man faktiskt blunda för allt annat som snurrar.

 Redan 15 år (3 nov 2006 - 3 nov 2021). - Jag minns ju än hur det var att vara ogift...

Vi var ganska så snabba när vi väl träffades, Helena och jag. Vi började prata på internet, via en kontaktsida, i skiftet januari/februari 2006. Att hon envisades med att bo i Falun gjorde givetvis allt lite krångligt, - men är det omöjligt att säga nej, så är det. Efter MÅNGA resor på 40 mil (enkel resa...) med vita faran (en gammal volvo 850) så kom dagen då jag lyckades lura ner dalkullan till civiliserade nejder. Min mor och far gifte sig i Sankta Valborgs kapell (Lövhult, Nässjö) 1962. Givetvis så höll vi på traditionen och härmades med platsen, dock inte med resten... Bröllopsfesten blev i Fsok-stugan vid Lillsjön i Forserum. Jag har ju ett förflutet som orienterare och längdskidåkare - före vin, kvinnor och sång fick in mig på andra spår. Jag ville ha kontroll på allt så vi stod själva för underhållningen, på vårt eget bröllop. Jag fixade all mat själv, vilket inte var så smart då det kanske är trevligt att vara närvarande på sitt eget bröllop... - Våra härliga barn serverade. 

Idag är det alltså dags för kristall-bröllop. Man får väl lov att vara glad för att vi kunnat stödja varandra när tiderna varit tuffa. Eller som jag ibland lite skämtsamt brukar säga: "-Vi lovade varandra att leva i nöd och lust" - "men varför har det blivit så mycket nöd?". Vi har ju tyvärr haft sjukdomar som slagit ut oss gång efter annat, både Helena och jag. Varje lördag så delar jag medicinen för de kommande veckan i våra dosetter. Då kommer ofta tanken: - Hur/varför hamnade vi här? Helena har nu bl a en försvarlig dos med morfin, som kunde golvat en häst. Det har varit otaliga operationer, ohälsa och sjukhusbesök. Det trevliga är att vi faktiskt haft varandra som stöd under denna krokiga resa. Som Billy Ocean sjunger; "- When the going gets tough - The tough gets going". Det är faktiskt resan som är värd kampen. Tillsammans blir man starka om man vågar ta sig an utmaningarna som livet kastar på en.

"- Ni får aldrig bråka förrän ni har tänt alla ljusen".

Förrätt: räktorn. Varmrätt: potatisgratäng med krämigt

 fläskfilétäcke. Efterrätt: vaniljglass med varm hjortronsylt.

"- Av längtan till dig".

Från vä: Sabina S, Anna D, Johan D, Ida D, gubbe D, 

Helena nybliven D, Susanna S, Stefan S och Joakim D.

Sankta Valborgs kapell, Lövhult, Nässjö.

Det är Sveriges första idrottskapell, byggt 1948.