lördag 24 augusti 2019

Åter vardag med cancerresan.

Denna sommar och tidiga höst/sensommar har vi träffat mycket folk och varit ensamma väldigt lite, jämfört med ett normalår. Vi har dock varit precis lika usla som vanligt på att åka iväg hemifrån. Så tack alla ni som får oss att leva lite mer än bara på internet eller på sjukresor, matinköp eller via en telefon. Många gäster som sagt och mycket fika/mat och trevligheter i vår enkla boning.

Milstolpen var när Helenas faster, nunnan syster Birgitta, stannade 9 dagar hos oss. Vi fick chansen att träffa henne mer och närmre än tidigare och det var bara så bäst. Hon skulle få ha sin 7-dagars semester, (som nunnorna får ha var fjärde år) hos Helenas pappa. Han var dock här på semester - så då fick ju även syster Birgitta komma hit. P g a högmässa och få bussar så blev det dessutom 9 dagar istället för 7.

Vi har sen haft sonen Stefan m sin fru Linda här några dagar. Helenas kompis från Dalarna, Petrea har hunnit med en övernattning innan semestern och en efter. Flickorna flicks - Sanna, Bina m Joshua har varit här emellanåt på lite fika och mat. Mina telningar Ida med Alex, Anna med Julia, Johan med Nanna å kidzen har varit här i olika omfattning - men ändå dykt upp och sagt hej. Även exet Kerstin har varit förbi några gånger. Helenas mamma har varit lite yr på sista tiden, så då kom hon och fick snarka lite i gästsängen. Min kusin Helené och hennes Micke, har kommit med saft, svamp och närvaro ett flertal gånger under sommaren.

I onsdags var det dags för ny provtagning, inför skelettstärkande dropp och ny kur av hormonbromsande Ibrance-medicinen. Ännu en pust ut, då värdena fortfarande håller sig på en acceptabel nivå. I fredags så fick Helena första zometan, (skelettstärkande) på två månader. Som jag tidigare sagt här i bloggen, så har hennes njurvärden drastiskt stiget på försommaren. Nu har de planat ut och börjat sjunka lite. Så antagligen hade vi rätt som gissade på att det är hennes diabetes som är den största boven i dramat om njurvärdena. Just nu har hon inte speciellt mycket värk, utan med hjälpmedel som rullstol, elektriskt arbetsstol och elsäng klarar hon sig ganska så hyfsat om jag bara fixar "runt-om-service".

På måndag börjar samtalsgruppen för anhöriga igen, på Hjärtats hus, efter sommaruppehållet. Jag har väntat på detta då jag anser att det är precis detta som hjälper oss närstående framåt. För den som vill veta mer om Hjärtats hus i Jönköping/Värnamo/Eksjö --> klicka på länken direkt till info på 1177.se.    Hjärtats Hus


Idag går Jönköpings pridetåg av stapeln. Tyvärr orkar vi inte vara 
där och visa vårt bifall men vi gör det på distans. Alla har rätt 
att vara sig själva, oavsett ursprung, kön, religion eller utseende. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar