Ett fönster mot himlen: Aktivitets-anhörig-helg.

Kryptisk rubrik - Jo, jag vet men förklaring kommer. Helena har betydligt mer värk i svanskotan och nedre ländrygg igen. Vad det beror på vet vi inte men hennes skelett är fullsmäckat med metastaser just i den nedre ryggen. Så det kan vara någon skelettdel som gått sönder eller så är det någon svullnad i skelettet. Det kanske bara är att hon setat lite illa och att någon nerv kommit i kläm men det är svårt och jobbigt med värk i de områden som är "trasiga". Då hon får ta extra morfin och därför blir mer avstängd har jag passat på att ladda mina batterier lite när hon vilar sin onda kropp. Även om kroppen falerar så är livet här och nu.

Nu kommer den jobbiga tiden i månaden. Varje gång som Helena avslutar sin 3-veckors kur med hormonbromsen så blir hon erhört trött och utslagen. Hon använder Letrozol och förstärkar medicinen Ibrance. Så nu kommer det bli en ganska så lugn vecka med mycket vila för henne.

Våra härliga valpar växer och blir starkare och starkare för var dag. Nu har bägge öppnat ögonen. Kommande vecka ska de få avmaskning och även testa uppblötta pellets. Så mycket livskraft!

Jag är pga diverse olika sjukdomar och mediciner väldigt energisvag. Ibland kan det dock blixtra till lite. I fredags eftermiddag kom min yngste son och hans sambo med sina två yngsta barn och fikade. De undrade då om jag ville följa med på nåt roligt i helgen. I närområdet hände mycket så det fanns att välja på. På fredagskvällen skulle de ut till Malmbäck på "Rock ´N Roll i parken" med sin gamla fina amazon. På lördagen skulle han och barnen till Stensjön för att se folkrace. Hon skulle på veteran-bildels-marknad i Jönköping. På kvällen skulle de upp till Tranås på cruising med raggazonen. Det blev folkrace i Stensjön för mig med sonen och en 8-årig frågare (varför, när, hur, vad), samt lille Thore på 15 månader.

Jag har ett förflutet som tävlingsförare under många år i folkrace på främst 90-talet och tidigt 2000-tal. För mig gällde alltid låg budget och finurliga tekniska lösningar då ekonomin med hus och 4 barn gjorde att "lekpengarna" var små... Tro nu inte att jag för den sakens skull inte hade roligt. - Jag var ganska så känd för att köra brett och sladda så vilt att speakern ibland sa att han bara såg en Volvo-bakände - "Då är det Forserums-Peter!" I ärlighetens namn blev det inte speciellt många pokaler - däremot andra bucklor (i plåten). Det blev oerhört många roliga stunder i bilen.

Jag körde mitt sista race 2006 då min rygg med diskbråck blivit mycket värre. 2011 stelopererades mina ländkotor L4, 5 och 6. Så efter detta är karriären som folkracetok definitivt slut. När jag nu blev utsläpad på min gamla hemmabana, Nässjö MK´s Rosendalsbana i Stensjön, så njöt jag av att känna pulsen stiga lite lagom. Tyvärr så öste regnet ner hela tiden, så vi var blöta rakt igenom regnkläder och paraplyerna slutade styra bort vattnet och släppte det rakt igenom. Så efter 1½ timme i denna sjö med sladdande bilar och underbart muller gav vi upp, då lilla Thore, 15 månader började frysa.

Idag har jag varit ute och hämtat lite mer kantareller. - Inte för att det behövs men älskar att gå i skogen och se guldet lysa gult i mossan. Har förvält över 25 kilo kantareller i år. I ärlighetens namn har jag fått ca hälften av min kusin Helene å hennes man Micke, som också älskar att hämta kantareller. Nu får vintern bli mörk, kall och lång - Med kantareller i frysen finns hopp om att klara av den strängaste vinter.