Midsommaren avklarad.

När man lever nära en canerpatient på palliativ vård, så är en storhelg lite speciell mot vad den varit tidigare i livet - före diagnoser och cellgifter. Vi njöt förr av att kunna smita iväg ibland med husvagnen eller lån av en stuga/rum någonstans, innan diagnoserna övertog våra liv. Vi levde ett ganska så intensivt liv med eget företag, 3-4 hundar (som vi jobbade aktivt med), 7 tonåringar och tillbygge av huset - under några år. Då var det viktigt att när barnen var fördelade ut hos andra så kunde vi "smita" iväg och njuta av tystnad, god mat och avkoppling. Vi försökte "rymma" 2 -3 gånger per år. Oftast bara 2 -3 dagar men vad vi njöt av att kunna få andas lite själva. Nu är vi ju ensamma i huset nästan jämt, med våra 8 småhundar. Nu kommer den förbjudna frågan upp i mitt huvud vid varje storhelg: - Hur många fler midsomrar/jular/påskhelger blir det tillsammans?

Den obligatoriska selfie´n.

Midsommar!

Denna midsommar har vi tagit det lugnt och njutit av lugnet. Jag har som vanligt fixat käket och Helena har som vanligt dåligt samvete för allt hon inte orkar göra. Dagen före midsommaraftonen - torsdagen 24/6, så bestämde jag mig för att bygga och fixa en liten hemlis i trädgården. Efter avstämning med Helena att det var ok så körde jag igång. - Steg 1 flytta 4-5 ton med sten. Sedan har min rygg fått vila resten av helgen. Nästa söndag ska det invigas av barnbarnen. Arbetsnamnet är: "Buslandet Fantasia". Ska försöka dokumentera invigningen. Känner att det har varit oerhört surt med allt avståndstagande, under 2020-21. Nu när vi är vaccinerade ska vi samla min flock först (Dahlstrand-klanen) på lite fika. Senare ska vi samla Helenas flock (Simonsson-klanen) också. Jag vill göra en liten grej av gamla leksaker och utrustning åt barnbarnen, så de känner att det är skoj att komma hit. Vi har tyvärr tappat mycket kontakt med dom pga covid-19 kontra Helenas sjukdom som gjort att vi varit tvugna att leva på distans från varandra. Nu ska vi försöka skapa nya broar så barnbarnen får positiva minnen av oss.

Buslandet Fantasia, på gång...

Kommande vecka är det provtagning för Helena på måndag. Cellgift på onsdag och även tandhygienist för henne på onsdagen. Jag ska fortsätta på mitt projekt (Buslandet). Jag har även fått en ny (väntad) diagnos: Diabetes typ II. Diabetessköterskan ringde i torsdags och meddelade att de långtidssockervärden jag har lämnat med 6 veckors intervall - visar på diabetes typ II. Så går det när man äter för mycket, rör sig för lite och njuter av godis. Ska göra ett försök över sommaren att få ner värdet lite, sen blir det ny avstämning i augusti. Helena har fortsatt problem med revbenen. Speciellt det högra. Där kan man inte stråla fler gånger, så hon får kämpa för att hitta rätt, avlastande ställning när hon sitter eller ligger. Hon har även känning av MS´en. Hennes ena ansiktshalva är delvis förlamad. Antagligen är det värmen som driver på MS-symtomen. 

Vi har nu löptik i huset så det är grindar och ylanden dygnet runt... En hane som har "varit med" vet ju vad han vill när tiken luktar hallon. Så underhållning - Det har vi! Vi väljer att avvakta språng i detta löp. Just nu känns marknaden lite mättad. Att föda upp valpar som man har svårt att bli av med till bra hem, är ju lite osmidigt när man har en komplicerad situation i hemmet redan tidigare. 

Lite midsommar blev det.

Matjes och färsk potatis! Sill får aldrig gå på grund, 

- så jag var tvungen att ta lite "förädlat vatten".

Lite "efter-sill-mat". Då köttbullar är nära be-

släktade med sill så behövs ju förädlat vatten även här...

 Grillad Linderösvinskotlett, grillad potatis och

vitlöksdressing + vitlöksbröd samt en Corona.

Jodå, det blev några gubbar också...

Här ser Ni hur jag har det... På midsommardagen

hälsade vi på Helenas dotter Sanna i Nässjö.