Minnen, mat, vår och framtid.

Ibland blir jag lite nostalgisk. Jag tänker dels på mitt och Helenas liv med en flock kidz. Dels på mitt och Kerstins liv, när våra barn var små samt även på min egen uppväxt med mamma å pappa. Just helger som t ex påsk är ju "familjehelger". Då är det jobbigt att bara ha minnen. Minnen är ju bra men tomheten när man endast pratar några ord med personalen i lokala coop, på hela dagen.  I övrigt så pratar jag endast med hundarna. Givetvis är allt självförvållat, men faktum är att livet ter sig väldigt olika vid olika tillfällen, under livsresan.

Ikväll (påskafton) ska jag äta en av mina favoriträtter. Smördegsinbakad fläskfilé med kantarellfyllning. Till detta blir det klyftpotatis och rödvinssås. Sedan får vi se vad jag plockar fram ur den sprängfyllda frysen, till söndag och måndagsmiddagarna. Jag har insett att proppfulla frysar inte är nödvändigt. Har ju levt många år på existensminimum, pga sjukdom. Så jag har nog lurat mig själv att handla hem mycket på extrapris och buffra. Nu har jag ju en halvtidslön och halvtidspension att leva på, så jag behöver definitivt inte leva på detta sätt. givetvis är det en trygghet att ha mat i frysen, men 50 kg fläskkött, 30 kg kyckling, 5 kg fisk, 17 limpor bröd och 40 kg förvälda kantareller? Nä, jag kan nog klara mig med mindre buffert...

Nu när vårblommorna börjar synas, flyttfåglar återvända och motorcyklar och fin-bilar åter dyker upp. - Då är allt så mycket lättare än under de mörka månaderna. Jag är en obotlig vår och sommar älskare. Egentligen borde jag tända en brasa, elda upp det gamla och lämna mitt gamla "mög". Flytta ner till min favoritplats på Österlen och bara njuta av resten av livet. Ljusare, mildare och lättare att andas den rena luften. Trivs ju här på småländska höglandet, men ibland lockar "det gröna gräset".

Jag har ju fått förlängt på vikariatet till den 19 april. Långsiktigt vet jag inte vart jag ska styra resten av livet, men försöker att vara lite mindre Peter (som helst vill planera allt) och bara flyta med, istället. Det är inte lätt att lära gamla hundar sitta, brukar man ju säga. - Det är inte lätt att ändra gamla gubbar heller! 

Jag har en lista i huvudet, på saker jag vill göra. Dock så säger både energi och plånbok: - Lugna ner dig! De saker som står först är: Sanera mina tänder. Lägga in ny våtrumsmatta i badrummet. Nytt golv i köket. Nytt golv i levnadsrummet. Trappa upp till bakgården. Ett växthus. Gjuta vidare på muren, mellan nedre och övre trädgård. Osv, osv, osv... Listan är lång. Nu väntar jag bara på lottovinsten, sen ska jag göra allt!

Mamma och pappa nyförlovade på Tranås stadshotell 

nyårsafton 1959. 

Idag är det exakt 20 år sedan mamma dog. Pappa höll ut 

16 dagar längre och dog den 15 april 2004.

För 12 år sedan funderade denna gubben på om han 

skulle satsa allt på en karriär som rockstjärna och leva 

i sus och dus. Nu är det i brus (tinnitus) och gammalt hus.

Ännu ett hål i "svångremmen" behövdes.

Vågen står tämligen still, men omfånget minskar.

Köttgryta på g.

4 port fläskköttgryta, - gott med mycket grönheter i.

Hemstompat rotmos med fläskkorv.

Fläskpannkaka.

Äntligen har löpperioden tagit slut. - Nu kan hela 

flocken återigen vara samlad.

Vårkänslor hos hobbyodlaren resulerar ofta i förkultiveringar,

 både här och där... Kålrot, salladslök, månadssmultron, 

brytbönor och chili fick hamna i första lådan.

Vårtecken i gräsmattan.

Totalfusk - men ack så gott! Köpte färdig risotto

med sparris på Lidl för 12:- Hade sen även 

färdig salladskyckling i frysen. Dock 

skivade jag grönsakerna själv...

JAAAA! Jag hittade exakt likadana kakelplattor i Tyskland. 

Helena köpte in dessa 2019, jag behövde komplettera.

Nu är dom på resa hit till "Plaza del Dahlstrand".

 

Födelsedagsfirande + trevligheter

Ibland skriver gubben oftare än normalt. Dels beror det på att jag ibland har mer tid och samtidigt så är det ju roligare att skriva om när det hänt saker. - Inte när jag tittat på Rapport och pillat navelludd... 

I onsdags var jag ju ute med dottern Ida en sväng på kvällen. Samtidigt så fyllde Joakim 34 på onsdagen. Han blev firad går (lördag), av familjen. Joakim bor 100 meter från Vätterns strand vid "Persiska viken" som man säger i Jönköpingsområdet. Egentligen heter området Liljeholmen. Så förutom att känna de ljuvliga dofterna från restaurang Sjön, som är en riktigt bra restaurang, så är det ju alltid härligt att hälsa på Vättern. Vätterns södra spets har en fin sandstrand, mitt inne i Jönköping. 

Vi firade Jocke först, men sen drog vi oss ner till Vätterstranden. Vi landade på lekplatsen en liten stund (200 meter från Jockes) men sen lockade Vätterns blå, mäktiga vatten. De 4 busarna: Julia, Thore, Jonathan och Joel (mina barnbarn), trivdes på Vätterstranden. Alla pinnar, grenar, vass och stenar var mer spännande än lekplatsen. Barnbarnens mormor/farmor (Kerstin) bor också nära Vättern men på Öster i Jönköping. Så hon brukar ofta ha med barnbarnen på Vätterstranden. Där kan dom se på fåglar, plaska i vattnet, osv.

Igår kväll kom Anita hit på lite bubbel, älg och tjatter. Vi lyckades med konststycket att både äta, dricka och prata i 6 timmar. Vi är inte snabba - men vi har trevligt. - Först födelsdagsfirande av Joakim med den obligatoriska pannkanstårtan, sedan trevligt umgänge, på kvällskvisten.  En riktigt trevlig lördag. Det blir sällan bättre!

Jag har fått vikariatet förlängt, på jobbet jag varit på sedan 10 januari. Nu är det t o m 19 april. Min kropp har kommit igång så mycket mer och bättre än jag vågade hoppas på. Skoj att känna sig behövd, få betalt och inse att jag fortfarande kan jobba, - med rätt förutsättningar. Så lite som behövs för att "boosta" en sliten gubbe.

Anita och Skittles har hittat varandra.

Före och efter

Anita hade en ide - att jag kan använda det "Marocanska"

kaklet som fönsterbrädor i rummet -  istället för i bad-

rummet. Det blir lite för gyttrigt i mitt trånga badrum.

Problemet är att jag har för lite kakel...

Fortsättning följer.

Stor gunga för Johan.

Lekande familjen. Vättern i bakgrunden.

Kerstin (mormor/farmor) ser till byggprojektet på 

Vätterstranden. I rosa - Julia och Thore i brunt.

Jonatan gör strandfynd. Pinnar, 

stockar, vasstrån, mm.

Jonatan och Thore - kusiner på uppdrag.

Joakim 34, med Joel.

Givetvis rockade jag sockorna i torsdags. Hade er än 60

par svarta trumpor men bara ett par vita. - Det räckte ju!

"Kvällsmatsdate" med en 30-åring.

Ida fyller 30 år den 19/3. - Hipp, hipp hurra! Hojtar vi - då hon fyller jämnt. Jocke fyller ju dagen efter (den 20/3) men han får bara ett Grattis, då han fyller 34. Vi ska gratta Jocke på lördag, så då firas han av familjen. Idag hämtade jag Ida och hon fick bestämma kvällsmat, i Huskvarna / Jönköpings-området. Ida valde ett ställe som vi inte har testat tidigare. - Coco-thai i Huskvarna. Ett litet ställe på Jönköpingsvägen, ett stenkast från Esplanaden. Det är främst avhämtning, men Ida och jag satt på plats och åt. 

Vårbruket kommer snart att starta här på "Plaza del Dahlstrand". Har köpt in mängder med fröer och förkultiveringen väntar. Planen för årets odlingar är klar (i stora drag). Jag hade tänkt att odla mindre detta året, men det funkar inte så bra med fröpåsar i alla affärer, solsken och vårvindar. Så nu blir det lite mer sorters grönheter odlade, än tidigare år...

Fyllar man 30 år - så bjuder pappan på kvällsmat.

Ida valde coco-thai i Huskvarna.

Foto: Ida Dahlstrand.

30 år och 1 dag. Fotad vid Oset, Huskvarna.

Jag som inte gillar selfies, tvingade Ida att vara med.

Good food!

The gubbe och Ida 19/3 2023 på Idas 29-årsdag.

Ida nyfödd 19/3 -1994, och sondmatas av "The yngling"...

Jag är här 29 år och Ida är barn nummer 3 i flocken.

Idag är Ida 30 år, - Vart försvann tiden?

Så hände det som inte får hända. Alvina har ett 

"tyst löp". Skittles passade på att uppvakta och 

när jag kom in i rummet så hängde dom samman.

Abortspruta är beställd.

Jodå, mat lagas fortfarande.

Gjorde en chiligryta på högrev. Blev supersmaskigt.

Köttsoppa är alltid rätt, - chiligryta också.

Dagens matlådor: Klyftpotatis och bogrevben från Stefan och Lindas

Linderösvin, serverat med coleslaw. Th: cocosfisk, räkchips och 

tostones (friterade matbananer).

Jag handlar fröer, så fort jag kan. 29 olika skönheter inköpta

- Så här långt. - Mer lär komma...

Helg!

Man ska ju glädjas åt det man kan hitta att glädjas över. Så nu finns det mycket att lyfta fram som positiva händelser. Jag har bland annat förlängt mitt vikariat på skolan, där jag är fritidspedagog. Nu har jag arbetsavtal till och med 28 mars (långfredagen). Jobbet har både givit mig bättre ekonomi, men så mycket mer. - Inte minst har självkänslokontot tankats ordentligt. 

Fick så mycket energi i lördags så jag började duscha blommor och tvätta insidan av några fönster. Trots minus 2 ute - så går det ju tvätta av insidan. Tvätt av 6 st gardiner i levnadsrummet. 2 promenadrundor i det klara men lite "råa" vädret. Så mitt minimum på 6000 steg per dag kommer i hamn. Egentligen borde det vara så mycket mer träning, men med mina skador och diagnoser så skyndar jag långsamt. Bättre att skynda långsamt mot ett slutgiltigt, hållbart mål.

I torsdags så fick jag ett samtal där goa Anita frågade om jag ville komma och äta middag och smaka av lite i hennes vinförråd på lördagskvällen. - Vad tror ni svaret blev? Det blev lite ans av gubbens skägg, innan avfärd. - Blir man bortbjuden till en fager och trevlig dam, så gäller det ju att anlända med blommor i hand och rensade skäggstrån i ansiktet. Vi har hittat varandra på ett härligt plan. Prat om våra bortgångna föräldrar/partners blandas med gamla minnen från vår ungdom och livet i stort. Som hon hade sagt till sin son, när han frågade vad hon skulle göra på lördagskvällen. "- Har bjudit hit Peter. Vi har det så trevligt ihop".  Så sant!

Idag (söndag) så fyller min dotter, Anna 32 år. Det är först när man inser att barnen börja komma upp i ålder, som jag fattar att jag börjar bli ordentligt mogen. - Än är jag dock inte övermogen. I år fyller min biologiska flock 29, 30, 32 och 34 år. Mina bonuskidz blir 36, 34 och 31 år. Själv har jag ju känt mig som 70 år, under många år. När jag fick den stora hjärtinfarkten 2009 (44 år) så kände jag mig som 70 år (minst)... Nu, efter att vågen börjat visa lite mindre och gubben mår bättre när jag jobbar och gör nytta, så känns det som jag är 60. - Det blir jag dessutom nästa gång jag fyller. Så äntligen är jag tillbaka där den faktiska åldern och den upplevda harmonerar.

Har köpt hem en hel del fröpåsar, till kommande förkultivering. Jag blir som ett barn i en godisaffär när vårsolen visar sig. - Även om det är tidigt än, så får man väl vara ute i god tid med planeringen? När man sen får börja prata med och kittla de små plantorna under kronbladen. - DÅ är det vår på riktigt...

32-årsfest hos dotter Anna. Dottern Julia kollar in mammas 

nya Ernst-bok: "I det enkla bor det goda".

Husses nya sätt att servera sig själv. Rostade grön-

heter, här med en falsk lövbiff (nötfärs med kryddor).

Vilda 2 år är nyfiken på husses väldoftande mat.

Panerad torsk får samsas med canneloni med rostade grönheter,

på min nya meny.

Grönheter för 184:- ger många måltider.  +  Färdigrostade grönheter.

Vaknade i fredags morse vid 4, med hög värknivå. Så det var bara 

att börja laga kålpudding + kalkonbacon-gratinerad blomkål.

När gubben får för sig att fixa - då händer det saker.

Nyputsade fönster (insida), gardiner i tvättmaskinen 

samt blommor nydushade och "trimmade".

Ibland händer det. När jag handlade lite på lokala coop,

hade dom fina buketter, - klart att fina Anita ska ha en.

Hemma hos Anita lyste det ljus överallt. 

Hon har skapat en härlig oas i sitt hus. Cleant, stiligt, 

smakfullt och ändå varmt och mysigt. Jag önskar

 jag kunde ha liknande stil i mitt hem. Tyvärr

så samlar jag lätt på mig för mycket prylar.

Veden jag sågat upp av mina gamla fällda träd 

i trädgården, ger nu värme hos henne. 

En braskamin är ju bara så mysigt.

Är Anita svensk mästare på Irish 

coffee? Åtminstone så är hennes 

drinkar riktigt goda.

Söndagsmiddagen bestod av egengjord kålpudding 

med egenplockade och egengjord lingonsylt.

Det blir inte så mycket bättre...