Ett fönster mot himlen: Förkylning men snart sportlov.

Jag har inte skrivit här på 14 dagar. - Givetvis hoppas jag att ni gillar något av allt som jag präntar ner, även om jag mest svamlar om min vardag.

Jag jobbar fortfarande kvar på fritidshemmen på Nyhemsskolan. Primärt i klass 2. Det blev förlängt några veckor till. Trivs med arbetet men som vanligt så säger min kropp att jag borde göra inget, - medan huvudet säger, - Ta i! - Att det ska vara så förbenat svårt att vara "lagom". Varje arbetsdag så går jag mellan 6 och 8000 steg. Vilket är jättebra, men för en otränad gubbe som normalt går 2-3000/dag. Dessutom med artros i bäcken och knän samt inflammerad hälsena, då blir de nyttiga stegen ibland lite plågsamma. Klarar jag bara av några veckor till så hoppas jag att kroppen vänjer sig vid det nya tempot. - Kommer jag bara "över tröskeln" så är det inget som ska stoppa gubbens framfart.

I onsdags fyllde mitt äldsta barnbarn 7 år. Idag skulle Julia grattas, men jag avstod från att åka och smitta ner alla med min förkylning. Ja, gubben är ordentligt förkyld. - Inte någon "mansförkylning" eller annat fjoll utan: - All in! Rinniga ögon, hosta, halsont snuva å nästäppa, huvudvärk och allmänt ur slag. - Men jag har iaf lyckats fixa till 5 matlådor åt mig själv (+3 till Helenas mamma), så jag kan äta gott även om gubbakroppen protesterar. Nu är det bara 3 min i micron så får jag äta mina egna kreationer.

I fredags kom mitt bonusbarnbarn Hampus, till Forserum. Faster Bina såg efter den lilla sötnöten när mamma å pappa rymde några timmar för att kolla på en bil. Faster Sanna anslöt också. Skoj att få träffa Hampus lite. Det blir ju tyvärr inte så ofta då han bor utanför Falkenberg.

Nästa vecka är det sportlov här i området. Ystra kids ska vallas från morgon till kväll på fritids. Jag jobbar ju "bara" 4 timmar/dag, så det blir nog kanon! Nu måste jag bara bli frisk.

I fredags tog jag kortisonsprutor i axlarna. Det är AC-lederna som är kecko. Om mina problem i handleder/fingrar slutar nu, så behöver jag inte operera karpaltunnlarna. Då blir det fortsatt rehab för axlarna. Annars blir det skalpelldags igen.

Jag försöker ju äta lite vettigare och förnuftigare än vad jag gjort tidigare. Hur lätt är det, - när man älskar husmanskost? Jag har en förkärlek till klassiska (gärna mastiga) husmanskost-rätter, typ kålpudding, rotmos med fläsklägg, fläsk med löksås, mm. Att jag sen är på tok för duktig på att laga just sådan mat, - syns ju på mitt omfång. Felet är alltså att jag lagar för god mat...

Alla ni som vill komma och ge mig chokladaskar på Alla hjärtans dag, på onsdag. - Tänk på att boka in ditt besök hos mig, då jag väntar mig en invasion av folk som vill bedyra sin kärlek till mig...

Pöss å kräm!