Det är minst sagt konstigt att fira jul utan Helena. Samtidigt gäller det ju att njuta av det man kan. I år har jag satsat på att få träffa barn och barnbarn så mycket som möjligt. Det är lite ovanligt att kunna koppla av när jag är hos mina barn. Tyvärr har ju både Helenas sjukdom och covid-19 slagit sönder mycket av det familjära, sista åren. Förstå mig rätt, - givetvis har livet hemma varit prio ett, men det gör inte att saknaden efter övriga familjen, inte finns. Så att nu "växla upp" detta igen känns både ovant och lite konstigt, - MEN väldigt skönt! Jag har saknat att umgås med mina barn och barnbarn.
"- Jag är ju ensam nu, så jag ska inte ha så mycket
mat till jul..." - Att jag aldrig kan vara "lagom".
Sanna (dottern) ligger nerbäddad i covid och Helenas mamma
Kerstin, fick varsin "varm låda" med julmat, att värma.
Man kan ju inte bara äta varm mat på julen... - Sanna
och Kerstin fick även varsin kall låda.
Kalla lådorna.
Fredagskvällen den 23/12 hade vi uppesittar-
kväll hos Johan och Thore i Nässjö.
Skärstad-granen är grann!
Mormor Kerstin och Joel.
Joakim D och Joakim G
Alex och Ida mitt i maten.
Jonatan har bus i blick.
Johan väntar på tomten.
NU BÖRJAR KALLE!
Barnprogram på tv´n innan tomten kommer. Alexander med
Jonatan och Johan med Thore. foto I Dahlstrand.
Lille Joel träffar tomten för första gången.
foto: A Dahlstrand.
Ida skiner när hon får ett glas med "glöbbel"
En blandning av 50% glögg och 50% skumpa.
foto: A Fele.
Lite halvkaos (som brukligt) vid öppnandet av klapparna.
foto: I Dahlstrand.
Hela gänget från ena hållet.
foto: A Dahlstrand.
Samma gäng från andra hållet.
foto Joakim Dahlstrand.Det gick ner lite mer när jag kom hem. Tack för snapsen
Sabina! - Den hade inte dunstat sen förra julen.
Jag drack hela 4 cl innan flaskan åter ställdes på hyllan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar