Snälla rara tv-producenter: - Det räcker mer än väl att ni matar julfilmer i en kanal under senare delen av november och hela december. Av mina 15 kanaler är det nu 3 som spyr ut sliskiga julmelodier, fjolliga handlingar med minst en mistel var tjugonde minut, - dygnet runt! Jag kan berätta vad som kommer att hända i mer än hälften av all sötsliskig julfilmshandling, efter ca 5 minuter av respektive dyngspridning. Förstå mig rätt, jag älskar julen och magin med tomtar, granar, barnens tindrande ögon och goé-maten MEN nu har det väl ändå gått väl mycket inflation i julhetsandet. Att affärer och butiker vill sälja så mycket som möjligt förstår jag, men vem vill se på 3 julfilmer SAMTIDIGT i 3 olika kanaler, med identisk handling? Jag går snart i ide och kommer åter när vardagen (utan julfilmer) återvänder.
Har funderat ganska så mycket sista tiden på varför vissa saker är som dom är. Detta är nog viktigt, för nu har jag börjat hitta vissa ledtrådar till varför en del saker händer mig, andra saker händer andra, osv. Det svåra är när man inser saker om hur man själv agerar och varför man gör det. - Man vet att man kommer att göra om samma sak igen, om och om igen. Jag inser nu att varje gång jag har försökt att vara någon annan än den jag egentligen är, så blir det fel. Däremot så kan man betona olika saker olika starkt hos sig själv.
Nu inför en av årets storhelger så saknar jag Helena, mycket. Hon ville alltid att jag skulle hålla igen och inte laga 38 rätter till julbordet... Att jag "glömde" städa huset när jag prioriterade matlagningen är en sanning som svider, men är sann. Helena var alltid klarsynt med vad som var viktigast. För henne var det att samla nära och kära. - Inte som en klyscha utan i verkligheten. Hon såg hellre att vi i familjen träffades och trivdes tillsammans vid jul, - även om det var på ett stampat jordgolv istället för det jag ofta värderat högt: - För mycket mat, för fet mat och total utmattning hos alla efter att matkoman inträtt. Hur jag ska lyckas balansera något i framtiden vet jag inte. I tanken är jag redan fast i gamla tankar - uteslutande om mat.
I år kommer jag att fira julafton med mina biologiska barn/barnbarn på julafton, hos en av döttrarna. Det blir knytkalas, vilket är både smart och bra. Ändå går mitt huvud igång på vad jag kan fixa utöver det jag blivit tilldelad. Jag ska även fixa en jullunch till svärmor. Sista 2 åren har jag gjort en kall låda med räkprydda ägghalvor skinka, sylta, rödbetssallad, vörtbröd, pastej, sill, lax - och en varm låda (att värma i micron) med köttbullar, potatis, janssons frestelse, revbenspjäll, ugnsomelett och kantarellfyllda tartaletter. Så antagligen kommer jag att laga för mycket mat även detta år.
Några dagar efter julafton kommer Helenas barn hit och firar lite "efter-jul". De långväga resenärerna från Falkenberg, stannar över natt. Skoj att se fram emot! Det är härligt att få ha kvar Helenas barn i närheten, trots att Helena är borta. Det är väl egentligen ganskla så givet att jag har bra kontakt med dom, då jag varit en "stand-in"-pappa åt dom sedan jag och Helena träffades 2006. Samtidigt så vet jag alltför väl att jag inte ska ta något för givet överhuvudtaget, här i livet. Oavsett om det gäller vänner, familj, arbete eller livet i stort. Den enda ledstjärnan att leva efter är: - Gör det bästa av varje stund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar