När jag slutade föregående blogg, skulle vi dagen efter till Eksjö. Det var i onsdags (24/8) som Höglandssjukhuset, skulle intas av Kullan och den skäggige. Det skulle göras en datascan av Helenas övre mage. Detta pga att hon ofta har svårt med andningen när hon ligger ner, eftersom hennes uppsvälda mage trycker mot lungorna och övre luftvägarna. Vi skulle sen vänta i ca 2 timmar för att sedan, ev tappa ut vätska ur magen (om det fanns lös vätska) på mag och tarmavdelningen. Röntgenavdelningen skötte allt smidigt, som vanligt. Sedan var det väntan. Vi tog och käkade lunch på sjukhusrestaurangen. Vår förhoppning var att det skulle vara ok husmanskost. Både jag och Helena blev ordentligt förvånade när vår "sotade torskrygg med skagenröra och kokt potatis" höll en mycket hög restaurangnivå. - Det enda minuset var att potatisen värmts så länge att den nästan hade ett skinn, men i övrigt så var det högsta nivå. - Så skoj när man blir positivt överaskad, när man förväntat sig nåt ordinärt men får "top notch".
När vi kom till mag och tarmavdelningen så möttes vi upp av Helenas hemläkare från SSIH (Specialist Sjukvård I Hemmet), som var med på undersökningen med ultraljud. Ganska så snart visade ultraljudet att det var något konstigt. - Där man borde hittat vätska stående fanns endast ett STORT organ. Det visade sig vara en kraftig leverförstoring - inte vätska som är problemet. Levern är så förstorad att den trycker på lungorna (mest höger), när Helena ligger i sängen. Så nu vet vi orsaken, men problemet kvarstår. Samtidigt så kan jag väl säga att chocken mag/tarmläkaren fick när han såg alla metastaser i hennes lever, visade hur långt gånget det är. Första bilden av levern visade 30-40 metastaser i olika stadier. Då var det bara ett litet utsnitt av helheten. Helena och jag har ju envist hävdat att det antagligen är levern som är förstorad, - inte lös vätska som är problemet. Nu visade det sig att vi återigen hade rätt i vår egen bedömning. Inte för att det spelar någon som helst roll - men ändå ger det en form av bekräftelse att vi själva bedömmer ganska så ok.
Då Helena har fått en inflamation i höger armbåge så har hon gått på intravenös penicillin sedan i onsdags, t o m lördag eftermiddag. Det kom hemsjukvårdare 3 gånger om dagen. kl 9, 17 och nattpatrullen kl 01,30. Att få besök av hemsjukvården varje natt (när John Blund redan vyssat mig till kojs) var en annorlunda upplevelse. Helt klart blir sömnen lite drabbad - men ack vilken bra personal och vilken service.
Fr o m i torsdags startade vi med hemtjänst varje morgon. Dom kommer och hjälper Helena att få i sig mediciner och komma igång. Vi ska prova i 14 dagar för att sen utvärdera och bestämma en "lagom" nivå. Just nu är det väl främst hjälp med dusch som Helena behöver. Sen behövs det ju en back-up om hon blir dålig eller "bara" har en dålig dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar